Försvarsmakten är starkare och bättre rustad än tidigare. Det menar ÖB Micael Bydén i samband med att Försvarets årsredovisning för 2016 presenterades nyligen. Men att det går bättre säger inte särskilt mycket, eftersom man utgår från en väldigt låg nivå. Och exakt hur stora Försvarsmaktens problem är blir tydligt i själva redovisningen.
Säkerhetsläget i omvärlden, både i närområdet och på andra kontinenter, har förändrats och blivit skarpare, konstaterar man i årsredovisningen. I ljuset av det förändrade läget är det svenska försvarets största problem personal- och materielförsörjningen. Inga småsaker således.
Det nuvarande personalförsörjningssystemet har inte kunnat förse försvaret med personal för att täcka exempelvis officersförsörjningen på lång sikt. Budgetmedel till rimliga villkor för försvarsanställda, vilket skulle kunna underlätta rekryteringen, väntar dock inte. Därför fäster man i stället hoppet vid att den återinförda värnplikten verkställs så snart som möjligt.
Gällande materiel har sparkraven inte uppfyllts och produktionen har drabbats av förseningar. Inte heller på den sidan av ekvationen väntas det resurstillskott som krävs. Någon enorm förbättring i närtid är därför inte att vänta på materielsidan heller.
Vidare konstaterar Försvaret att samarbetet med Nato har fungerat bra, och nu önskar man utveckla detta. Att insikten finns inom Försvaret att Nato behövs för att trygga Sverige har varit tydligt länge. Det är inte ett alternativ till egen upprustning utan ett nödvändigt komplement.
ÖB säger att det krävs ”fortsatta krafttag” för att försvaret ska nå målen för den innevarande försvarsperioden. Bedömningen delas dessutom av större delen av Sveriges befolkning (åtta av tio), som enligt en undersökning från Demoskop saknar förtroende för att Försvarsmakten kan försvara landet i händelse av ett väpnat angrepp. Samtidigt ökar andelen som vill att Sverige går med i Nato stadigt.
Årsredovisningens slutsatser är långt ifrån överraskande. Även om det nu står klart att mer pengar kommer att gå till försvaret har de senaste decenniernas nedrustning lämnat djupa hål som inte fyller igen sig själva. Att åtta av tio svenskar insett situationens allvar är ett sundhetstecken.
Nyckeln till att uppfylla de mål som försvaret nu är så långt ifrån ligger först och främst i en utökad försvarsbudget, där två procent av BNP är ett lämpligt mål. Steg mot detta har redan tagits, men ytterligare kliv behöver tas. De krafttag som ÖB efterlyser måste komma snarast och de måste vara ordentliga.