Uppåt 200 000 färre svenskar kommer att få skattelättnader, vilket beräknas spara staten cirka 1 miljard kronor årligen. Med det nya systemet hoppas man kunna minska utsläppen av koldioxid.
Dessa förändringar kommer att slå hårt mot många som reser bil till och från jobbet. Alla som har kortare väg än tre mil kommer helt att förlora möjligheten till avdrag. Att göra det dyrare med arbetspendling är dumt i ett läge när många företag har svårt att rekrytera.
Viss hänsyn tas av kommittén till de med allra längst avstånd till jobbet, för att inte ytterligare belasta de med högst resekostnader. Men i det stora hela ligger förslaget i linje med den politiska utveckling som gör det allt dyrare att köra bil i Sverige. Drivmedelsskatterna har höjts årligen de senaste åren och är bland de högsta i världen. Fordonsskatten har också höjts.
Och på längre sikt syns inte heller någon ljusning. Experterna tror på en kilometerskatt inom tio år och i Januariavtalet utlovas en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor, vilket kommer att innebära kraftigt höjda miljö- och bränsleskatter. Detta kommer att drabba både privata bilister och de svenska företagens konkurrenskraft.
De ambitiösa svenska klimatetappmålen inom ramen för Agenda 2030 kommer att pressa många näringar, särskilt utanför storstäderna. Konjunkturinstitutet har i sin rapport Klimatpolitisk orientering räknat på de höjningar av koldioxidskatten som krävs för att nå målen. De visar att sektorer som transport, järn- och stål samt skog- och trävaror drabbas hårt, vilket inte bådar gott för Norrbotten. Hårdast drabbas jordbruk, fiske och gruvnäring, inom vilka man räknar med kraftiga produktionsminskningar. På DN Debatt (17/6) menar Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys, att det skulle krävas dubblat bensinpris om riksdagens klimatmål ska nås.
De miljöpolitiska åtgärderna borde utvärderas noggrannare utifrån vilka konsekvenser de får. Inskränkningar av reseavdraget skulle skapa en marginell minskning av vägtrafikens koldioxidutsläpp, samtidigt som det skulle slå hårt mot enskilda bilberoende personers ekonomi. På samma sätt slår de höjda bränsleskatterna hårdast mot hushåll med låga inkomster och hushåll i glesbygd. De familjer som är beroende av bilen i sin vardag bär redan en stor del av den miljöpolitiska skattebördan. Större fokus bör snarare läggas på teknikomställning och elektrifiering.
Det är lovvärt att ta klimatfrågan på allvar och att försöka minska på onödiga utsläpp. En hållbar klimatpolitik måste dock även vara hållbar för samhällsekonomin i stort, om den ska vinna folkligt stöd. Att då gå hårdare åt de som ska ta sig till och från jobbet känns kontraproduktivt.