Ny syn på extremismen

Bättre underrättelseinhämtning och en vidare defintion medför att Säpo kraftigt skriver upp antalet våldsbejakande extremister.

Avgörande samarbete. Migrationsverket och Säpo i samtal om terrorismbekämpning.

Avgörande samarbete. Migrationsverket och Säpo i samtal om terrorismbekämpning.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2017-07-04 14:30
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Antalet våldsbejakande extremister ökar. I juni gick Säpo ut med att antalet extremister kan räknas i tusental. Under ett seminarium i Almedalen förtydligade Säkerhetspolischef Anders Thornberg (bilden) uppgiften. 3 000 våldsbejakande extremister finns nu i Sverige.

Av dessa är 2 000 islamister. De resterande 1 000 extremisterna hör hemma i vit makt-rörelsen och de autonoma rörelserna. Varför vänsterextremisterna hela tiden skönmålas genom att kallas för autonoma är inte helt klart. Det tjänar dock till att minska den synliga kopplingen till vänsterrörelsen i stort och dess ideologi, vilket hjälper till att skydda den gråzon som existerar däremellan.

Att det finns 3 000 våldsbejakande extremister innebär inte att det finns 3 000 människor som är beredda att ta på sig ett bombbälte eller kapa en lastbil och köra den mot närmaste folkmassa. Antalet inkluderar sådana personer, som definitivt existerar, men inbegriper även personer som stödjer dessa verksamheter intellektuellt, som rekryterar eller samlar in pengar eller bistår med logistik.

Detta är ett ganska brett begrepp och frågan är om en del av ökningen från omkring 200 extremister 2010 till nu aktuella 3 000 beror på ett vidgat extremistbegrepp. Mängden underrättelser som Säpo hanterar har ökat väsentligt. Under årets första månader hanterade Säpo över 6 000 underrättelser per månad. Mängden information kan också ha bidragit till att helhetsbilden har klarnat och att kännedomen om mer perifera aktörer har ökat som en konsekvens av detta.

Önskvärt vore att Säpo hade varit tydligare kring både hur den heterogena gruppen är sammansatt och hur dessa ökningar har skett.

Samtidigt som antalet extremister har ökat verkar äntligen toleransen för dem ha minskat bland landets myndigheter.

Ett exempel på detta är Migrationsverket. Generaldirektör Mikael Ribbenvik (bilden) uppgav nyligen för TT att personer som får asylavslag och som betraktas som hot mot rikets säkerhet men som inte kan utvisas inte längre ska få förmåner så som tillfälligt uppehållstillstånd.

Ett utmärkt beslut. Tillfälligt uppehållstillstånd ger dessa personer tillgång till en stor del av det svenska bidragsväsendet. Det ger dem också möjlighet att skaffa resehandlingar. Behandlingen har kostat skattebetalarna pengar och minskat säkerheten både i Sverige och utomlands. En direkt skamlig ordning. Givet den kraftiga ökningen av antalet extremister är det gott att det offentliga äntligen åtminstone delvis verkar vakna ur sin törnrosasömn.