I JOKKMOKK fick eldsjälen Curt Lennart Stenman från Kvikkjokk, ordföranden i byaföreningen, till sist kontakt med en minister för att prata om Kamajokk-reservatet. Jag vet inte om Erland Eskilsson, jordbruksministern, och hans följe hade läst Kuriren men precis som jag föreslog förra veckan vände ministern på klacken och beslutade att trots allt träffa Curt Lennart Stenman efter renracet. Då fanns nämligen ett hål i programmet. Att Erlandsson hade tippat och kört omkull under racet stjälpte inte de nya planerna...
"Jag fick åtta och en halv minut med ministern. Men jag var väl förberedd på vad jag skulle säga och överlämnade en rad dokument i vilka man kan följa händelseutvecklingen från A till Ö utan att snubbla på vägen", säger Curt Lennart Stenman.
Ett genombrott i kontakter på ministernivå
I Kvikkjokk har man ju varit förtvivlad över att inte få någon ordentlig kontakt med ministrar och andra. Inbjudningar om att komma till Kvikkjokk och se Kamajokk har bara avvisats vänligt men bestämt. Inte ens landshövding Per-Ola Eriksson masade sig dit. Trots att han dök upp i Årrenjarka.
"Eskil Erlandsson lovade i alla fall att läsa på och ta upp den här frågan med miljöminister Andreas Carlgren. Vi hade faktiskt en givande och bra dialog, tycker jag, och han hade en stab stockholmare kring sig som lyssnade med intresse."
"Det blev något av ett genombrott när det gäller kontakter på den här nivån. Det känns positivt att för första gången ha sett att man visar ett visst intresse kring frågan. Åtminstone lyssnade ministern noga och ställde genomtänkta frågor", säger Curt Lennart Stenman.
Och det är på tiden att man från samhällets gräddhyllor gör sig omaket att börja titta ner på dem som drabbas av Kamajokk-reservatet och som man hittills mest har trampat på.
628 protesterade mot att ägarrätten försvann
Beslutet att bilda Kamajokk naturreservat gick emot en förkrossande majoritet markägare och Jokkmokks kommun. Bara två markägare, av vilken en bor på Valhallavägen i Stockholm, var positiva till beslutet. Trots att Kvikkjokk inte ligger i centralorten precis så skrev hela 628 personer under protestlistor som lämnades till länsstyrelsen. Överklaganden haglade i fjol vår. Många var väldigt upprörda över hur lätt länsstyrelsen tog på äganderätten.
I praktiken har äganderätten plockats bort. Markägarna har erbjudits en struntsumma som krymper lika snabbt som istäcket vid Arktis när skatten har betalats. Och i den här frågan handlar det inte heller om pengar utan om helt andra värden för de människor som har valt att bo i området med alla problem det kan medföra i vardagen. Men när myndigheterna trampar på dem som bor där blir det allt svårare att leva i området.
"Man använder Stalin-metoder mot oss med den skillnaden att vi inte får kulor i huvudet utan blir psykiskt nedbrutna", som Gerd Yngvesson, en av dem som leder protestvågen, uttrycker det.
Men Bengt Ek, socialdemokraten i länsstyrelsens styrelse, sa när frågan behandlades att kommunen bara anfört ägarperspektiv när den sagt ifrån. Och äganade betyder väl inte så mycket för vissa politiker.
Kent Ögren med rötter i Jokkmokk och fortfarande styrelsemedlem i Jokkmokks (s)-förening skyllde på olika uppfattningar bland ägarna. 11 hektar mot 597 hektar om man räknar på det visat. Och de elvas hekltarens uppfattning vann länsstyrelsens gillande. Två gånger om till och med.
Kamajokk kan ge vida ringar på vattnet
"Då får regeringen i sin klokskap och vishet ta ställning", var den leende landshövding Per-Ola Erikssons syrliga kommentar sedan beslutet hade överklagats till regering.
Ja, men det har dröjt väldigt länge med ett besked i frågan. Snart ett helt år. Huvudhandläggaren J-O Westerberg vid länsstyrelsen har hunnit få nytt jobb som chef vid Naturhistoriska museet i Stockholm och enhetschefen Anna von Sydow har dragit iväg till Östersund… Och på regeringsplanet maler kvarnarna i snigelfart i den här för äganderätten så viktiga frågan.
Det beslut regeringen fattar blir viktigt på många plan framöver. Kan en regering som i andra sammanhang alltid bestämt poängterar äganderätten ändå acceptera att den tas ifrån några människor i Kvikkjokk? I så fall lär frågan om Kamajokk ge vida ringar på vattnet framöver.
Jag minns när gamle centerledaren Thorbjörn Fälldin med stort engagemang tog på sig ordförandeskapet i Ägarfrämjandet på 1990-talet. Per-Ola Eriksson trampar tydligen inte i hans fotspår i den här frågan. Men hur gör de i motsats till landshövdingen fortfarande aktiva centerpartisterna Andreas Carlgren, Maud Olofsson och Eskil Erlandsson?