Det är skolavslutningstider. Nästan lika traditionsenligt som att många skolor firar avslutningen i kyrkan brukar kritiker ta ton i debatten. Tidigare i år gav utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) som själv varit kritisk ändå uttryck för att det egentligen är ”lite konstigt att den här diskussionen blir så stor” (SVT Nyheter 2/2). Det är bara att instämma. Något folkligt stöd för att förbjuda skolavslutningar i kyrkan finns inte.
Enligt en undersökning från Som-institutet vid Göteborgs universitet 2012 tycker en klar majoritet av svenska folket att ett förbud vore ett direkt dåligt förslag. 65 procent av de tillfrågade uppgav att det var ett mycket dåligt förslag. Bara 3 procent tyckte att det vore mycket bra med ett förbud. Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson beskrev det vid den här tiden förra året som ”ett kompakt motstånd i alla befolkningsgrupper när det gäller inställningen till ett förbud mot skolavslutningar i kyrkan” (Politologerna 5/6 2014).
Att debatten trots allt ändå seglar upp, från det ena eller andra hållet, menade Fridolin kunde bero på att det finns en inställning just gällande skolan ”att vi kan gå in och diskutera vilka detaljfrågor som helst”. Utbildningsministern sätter med sin insikt, som visserligen inte har hållit honom från sådant som att kalla till möte om innehållet i historieböckerna, fingret på ett av skolans generella problem. Politikerna petar gärna lite för mycket i detaljerna, i stället för att skapa långsiktigt goda förutsättningar för alla skolor.
Den begränsade men högmälda kritiken av att skolor firar terminsslutet i kyrkan kan säkert delvis handla om detaljer. Det tycks dock främst drivas av företrädare som själva har upphöjt sin icke-tro till religion, och som inte tolererar tanken på att kristendomen är en gemenskap med historisk betydelse i det svenska samhället – öppen också för de som inte är kristna. Ifrågasättandet är snarast en sorts normkritik dragen till sin spets.
Skolinspektionen har med sitt stelbenta förhållningssätt också bidragit till att göra frågan till lagstiftningsföremål. Efter återkommande debatt i frågan lade alliansregeringen i slutet av förra sommaren ett förslag om förtydligande av nuvarande lagstiftning, så att de skolor som vill utan tvekan ska kunna fira skolavslutningarna i kyrkan och även sjunga psalmer. Föga förvånande har Skolinspektionen varit kritisk i sitt remissvar.
Om det nu blir någon lagändring eller inte återstår att se, då frågan senast diskuterades i riksdagens utbildningsutskott i slutet av maj. Men kanske kvittar just det. Det viktiga är att samhället inte ska detaljstyras och överpolitiseras, utan att uppskattade traditioner som skolavslutningarna kan leva vidare och utvecklas människor emellan.