Ledare: Miljoner för att inte jobba

Politik2008-02-07 01:45
Bo Östman
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
I LULEÅ har kommunen nu fullt upp med att lägga en massa miljoner på bordet för att de ska attrahera lärare som de vill bli av med. I går fick jag tag i en handling som kommer upp i kommunstyrelsens arbets- och personalutskott på måndag. Den innehåller olika vägar att få äldre lärare att sluta och man beräknar att notan antingen blir minst 11 miljoner eller 11.550.000 kronor. Det här är tredje modellen på lika många år. Tafattheten kan inte bli tydligare. Man famlar i blindo helt enkelt. Det underströks också när jag pratade med personalchefen Anne Karlenius i går. Det är många eventualiteter osäkerheter och ord som inte betyder så mycket som finns med i bilden. "Det finns behov av att diskutera den eventuella övertalighet som kan befaras", sade hon
exempelvis. Ny modell varje år
Men fem tätskrivna A4-ark till kommunstyrelsen är ju inte vilken liten kafferast-diskussion som helst. Det är en förhoppningsvis genomtänkt och motiverad handling som ändå har väldigt tydliga och detaljerade beräkningar. Rena kamrersprodukten. Låt vara att det finns mycket lösa antaganden och att det är en femstjärnig skrivbordsprodukt som är svår att överträffa. Jag förstår inte varför man byter modeller stup i kvarten. 2006 tackade 15 av 16 lärare ja, när de blev erbjudna full lön under sista året. Inte så märkligt, kanske … Och då hävdade man inte bara att modellen var superbra utan dessutom att den inte kostade någonting extra. Fantastiskt! Och ändå fortsatte man inte med den … Mycket märkligt. Paket i två delar
2007 erbjöds 3.000 kronor i månaden tills de fyllde 65 år om de gjorde förtida uttag av tjänstepensionen. 23 av 60 lärare och fritidspedagoger tackade ja. 34 sades upp på grund av arbetsbrist. "Erfarenheten blev att det inte slog så väl ut", säger Anne Karlenius. Och nu kommer ytterligare ett paket i två delar. Uppsägning av ett 40-tal enligt LAS som kostar 8,4 miljoner plus processkostnader på hela 3,1 miljoner. Totalt 11.550.000 kronor. Eller ett avgångsvederlag på 70 procent i max 12 månader. Om 75 procent tackar ja och 25 procent måste sägas upp enligt LAS blir kostnaden exakt 11 miljoner. Och bara de som är 63 år och äldre omfattas, inte de över 60 år som det talats om tidigare. Process för 3,1 miljoner?
Förvirringen verkar total. Inte vet jag hur man räknat på personalkontoret heller. Uppsägningstiderna för lärare enligt LAS innebär ju att yngre får sluta och att kostnaderna därmed också borde bli lägre. Men Anne Karlenius befarar att det leder till mycket höga processkostnader och att det inte stannar vid en lokal förhandling. 3.150.000 kronor verkar ändå tillyxat och i svettigaste laget. Kanske för att politikerna ska finna alternativet totalt sett minst tilltalande? Och man vill bli kvitt äldre lärare och ge plats för yngre som får Luleå att växa, som det heter. När man även räknat på alternativet från i fjol med 3.000 kronor i månaden som utfyllnad till tjänstepensionen så tror man att bara 25 procent tackar ja och att 75 procent måste sägas upp enligt LAS. Alltså klart sämre än i fjol. Men då ska processkostnaden bara bli 1,4 miljoner trots att hela 75 procent ändå skulle sägas upp enligt LAS. Ställer man 1,4 miljoner för 75 procent mot hela 3,1 miljoner för 100 procent stämmer det inte. Bäst för eleverna
I handlingen till kommunstyrelsen talas det också om att lösningarna i första hand gäller barn- och utbildningsförvaltningen. Det borde betyda att man är beredda att gå vidare till andra förvaltningar och införa liknande system för lärare inom exempelvis vuxenutbildningen. Men på den punkten är Anne Karlenius så svävande att jag måste peka ut områden som skulle kunna bli aktuella. Hur som helst är det tråkigt att man jobbar så att svetten lackar för att bli av med gamla trotjänare i Luleå kommun. Kompetenta och rutinerade lärare som man vill skicka hem med en stor del av lönen i fickan utan att få ut något positivt av dem. Tänk om man skulle tänka i lite andra banor och bättre tog vara på
deras erfarenheter i stället. Till sist skulle det ge positiva effekter på de elever som vi väl ändå har både skolor och lärare för!