Zombies, de levande döda, har varit ett särskilt kärt inslag i populärkulturen. Kanske är det populariteten hos tv-serier som The walking dead som har föranlett regeringen att försöka väcka liv i friåret som dödförklarades för över tio år sedan.
Friåret var ett system för betald ledighet som gick ut på att människor i upp till tolv månader kunde få 85 procent av a-kasseersättningen för att inte jobba.
Det krävdes givetvis att man hade en anställning och den skulle ha varat i minst två år. Arbetsgivaren skulle under ens ledighet ta in en arbetslös som vikarie.
Friåret infördes 2005 av Göran Perssons (S) alltmer pressade regering på initiativ av stödpartiet Miljöpartiet. Det avvecklades omedelbart av Alliansregeringen efter riksdagsvalet 2006 och upphörde att gälla 1 januari 2007.
Under sin korta livstid kritiserades friåret kraftigt. LO krävde redan i oktober 2005 att friåret skulle avskaffas eftersom det inte bidrog till ökad sysselsättning utan enbart var ett prestigeprojekt som kostade pengar.
Efter drygt tio år verkar dock lärdomarna ha fallit i glömska. I en debattartikel i Dagens Nyheter slår sig vice statsminister Isabella Lövin (MP) och arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) för bröstet och förkunnar friårets återkomst.
Någonstans verkar ministrarna ändå förstå att det är en dålig idé. De har nämligen bytt namn på systemet från friår till det mer byråkratiskt klingande alterneringsår. Innehållsmässigt är det dock ingen väsentlig skillnad.
Detta hindrar dock inte att det nya friåret kommer att vara ännu mindre värt nu än det gamla var för ett decennium sedan. Arbetsmarknaden har förändrats avsevärt och problembilden med dem.
Bland infödda svenskar är arbetslösheten nästan obefintlig. Det handlar i det närmaste enbart om så kallad omställningsarbetslöshet. Ungdomar får i regel arbete om de bara tar sig i kragen och skaffar gymnasiekompetens. För utrikes födda är situationen däremot annorlunda.
Sämst ser det ut för de många nyanlända som har kommit till Sverige varav många helt saknar kompetens för att kunna kliva in på den högkvalificerade svenska arbetsmarknaden. Detta glapp är ett av de allra största problem Sverige står inför och det kräver en lösning, men det är knappast friåret.
Vilken arbetsgivare kommer i stället för en etablerad medarbetare ta in någon som inte har gymnasiekompetens och som inte ens kan språket? Att tro det handlar enkom om önsketänkande.
Regeringen har skapat många nya misslyckade arbetsmarknadsprojekt. Det finns ingen anledning att gräva upp ett som begravdes för tio år sedan. Låt friåret vila i frid.