När ”gratis” läkemedel för barn infördes 2016 ökade förskrivningen av hudkräm med 491 procent. Detta enligt siffror som Hanne Kjöller, Dagens Nyheter, har begärt ut från Stockholms läns landsting. Det visar tydligt hur avgiftsfria läkemedel leder till ett överutnyttjande.
Det är inget unikt för läkemedel. När biblioteken började låna ut e-böcker sköt kostnaderna snabbt i höjden. Varje e-utlån kunde kosta biblioteket 80 kronor. Medan låntagaren inte betalade någonting.
Den elektroniska utvecklingen har också möjliggjort nätläkartjänster. Ett besök hos en sådan kostar vården ungefär en tredjedel av ett vanligt besök. Det är alltså en stor besparing om en del av vården sköts via nätet. Samtidigt har uppåt hälften av Sveriges befolkning avgiftsfri vård, antingen för att de är under 18 eller över 85 år, eller för att de har uppnått gränsen för frikort. Då kostar det inget att ringa nätläkaren en extra gång. Inte för den enskilde, men för vården som helhet riskerar kostnaderna att skena iväg.
”Gratis” museibesök är ytterligare ett exempel. Skattebetalare i hela landet bidrar till att finansiera fri entré på 18 museer, varav de flesta ligger i Stockholm. Rekordmånga besöker Nationalmuseum. Och det kan ju låta bra. Men innebär samtidigt ökade kostnader i form av slitage, städning och så vidare. Museet har till och med bett att reformen ska dras tillbaka eller att man ska kompenseras för de ökade kostnaderna.
Svenska politiker delar generöst ut gratis åt höger och vänster. Skattekollektivet betalar. Ofta mer än innan eftersom överutnyttjande och därmed ökade kostnader kommer som ett brev på posten.
Det enda rätta är att avskaffa ”gratis allt” och införa avgifter. Det vore inte alls orimligt att man får betala någon krona för e-boken eller några tusenlappar för en universitetstermin. Den avgiften täcker inte hela den faktiska kostnaden, men ger en indikation om att man utnyttjar något som har ett värde.
Eller hur vore det om man åtminstone informerade om de faktiska kostnaderna. ”Välkommen som student i höst. Den utbildning du valt kostar cirka 80 000 kronor per år och finansieras av skatteintäkter.” Eller: ”Ville har fått plats på förskolan Nyckelpigan. En förskoleplats kostar i snitt 10 000 kronor i månaden, men avgiften ni betalar blir med maxtaxa 1 425 kronor/månad.”
Vad f-n får jag för pengarna? undrade Svenskt Näringslivs dåvarande ordförande Leif Östling. Det är en fråga som nog fler skulle ställa sig om de också blev medvetna om vad de faktiskt betalar.
Frilansskribent