"Åh, jag beundrar Sverige mycket", utbrister den blonda argentinskan entusiastiskt. (Jodå, det finns rätt gott om blonda personer här, för den som tvivlade på det.) Jag misstänker dock att hon är mer oklar över exakt vad det är som är så fantastiskt med Sverige.
Kanske har hon, som många andra, svårt att hålla isär Sverige (Suecia) och Schweiz (Suiza). ”Nej, det är inte vi som gör choklad och klockor. Det är vi som har isbjörnar på gatorna”, har jag lust att säga ibland. Nåväl, man kan ju vara i sämre sällskap.
Och är det så konstigt att en person boende i Argentinas motsvarighet till Göteborg, hamnstaden Rosario, inte vet så mycket om Sverige? Vad vet godtycklig göteborgare om Argentina? Kött och tango. Om Brasilien? Salsa och Copacabana. Om Sydafrika? Safari och Nelson Mandela. Och då talar vi ändå om länder med flerdubbelt större befolkning än Sverige. Men det är ju så, vi hänger upp våra bilder av länder på någon enkel faktauppgift. I bästa fall.
I dagarna är det förstås Donald Trump – ständigt denne Trump – som uppmärksammats för vad han sagt om Sverige. När den amerikanske presidentens något oklara uttalande om en händelse i Sverige nu retts ut visar det sig att han syftar på en dokumentär som sägs visa de problem som den svenska invandringspolitiken fört med sig. För Trump blir, vad som hävdas vara, en misslyckad invandringspolitik i Sverige, ett sätt att motivera den egna politiken. ”Titta hur illa det gått där.”
Ungefär som många svenska tyckare till vänster använt en överdriven bild av det amerikanska samhället för att motivera den egna anti-kapitalismen. ”Inte vill ni väl ha det som i USA?!”
Sanningen är förstås att den som snarast vill använda bilden för sina egna syften inte är så intresserad av hur verkligheten ser ut.
Nej, Sverige är förstås inget paradis. Här finns problem som beundrarna, runt om i världen, inte tycks se eller känna till. Illa fungerande integration, höga skatter och konsensustänkande, för att nämna några.
Samtidigt finns det också mycket som gör att Sverige, i ett globalt perspektiv, förtjänar en positiv image. Senast i veckan kom Transparency Internationals korruptionsindex. Där hamnar Sverige på fjärde plats när världens länder rankas utifrån lägst upplevd korruption (USA ligger på plats 18). Placeringen på topp-tio återfinns i en rad andra liknande rankingar.
Som så ofta behöver man hålla två tankar i huvudet. Det är inte så illa som en del vill påskina. Men det väsentliga är hur vi kommer till rätta med de problem som finns.