Maria Eriksson: Det som är viktigare än intelligens

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Politik2017-08-25 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Nu är det ”grit” som gäller. Kortfattat innebär det att hålla fast vid ett mål och att kämpa mot det trots motgångar. En slags uthållighet, som har betydelse för hur väl elever lyckas i skolan.

Lyckligtvis går denna egenskap att träna upp, enligt forskaren Angela Duckworth, som intervjuades i Vetenskapens värld i SVT. Det är förstås glädjande nyheter såhär i skolstarttider.

En jämförelse med andra länder visar dock att det är något som betonas relativt lite i den svenska grundutbildningen.

I den svenska läroplanen för grundskolan nämns visserligen att skolan ”ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter”. Men jämför det med Norges läroplan där eleverna ska ges ”mål att sträcka sig efter” och träna ”uthållighet”. Grit.

Ett annat exempel är Nya Zeeland. Där utgår läroplanen från sju grundläggande värden, varav, jämte jämlikhet, mångfald och integritet, ett är ”excellence” – att eleverna ska uppmuntras att ”sikta högt” och att hålla ut, även ”när de möter motgångar”. Grit.

Exakt hur och i vilken utsträckning eleverna sedan faktiskt lär sig att vara uthålliga och kämpa på är förstås en fråga som kräver mer insyn i den praktiska vardagen. Men de styrande dokumenten säger ändå något om vad som prioriteras.

Mot den bakgrunden vore det lätt att dra paralleller till tidigare diskussioner om curlade barn som sedan växer upp till att bli lättkränkta högskolestudenter. Det ligger säkert nära till hands för en och annan att säga att vi helt enkelt behöver lite tuffare tag i skolan, liksom på andra områden.

Men ska man tro Duckworth ökar man sin grit genom att fokusera på sådant som man tycker om och är intresserad av. Det handlar om att hitta en egen motivation till det man vill anstränga sig för.

Det är inte samma sak som att önska sig tillbaka till forna tiders stränga katederundervisning. Tvärtom kan det mycket väl vara så att bästa sättet att nå dit går genom att fortsätta utveckla skolan mot mer individualiserad utbildning.

Kanske är det fel att tvinga elever att traggla sig igenom ämnen som de helt saknar motivation för? Kan det vara så att den som lärt sig att anstränga sig klarar av att lära sig Sveriges floder eller hur man trär en symaskin, senare i livet, om det skulle behövas?

Den svenska modellen med fristående skolor med viss självständighet skulle kunna ge fina möjligheter att utveckla olika metoder för att motivera eleverna. Synd bara att den politiska debatten mest verkar handla om hur friskolor, genom vinstförbud, ska hindras att få verka överhuvudtaget.

Krönika

Maria Eriksson