I helgen samlas 1 300 moderater till möte i Karlstad. Det ryktas att en av punkterna på programmet är att lansera en ny logga. Förledet ’nya’, som i Nya Moderaterna, ska bort. Det blir i så fall en tydlig symbol för att man vill sätta en bortre parentes för Reinfeldt-eran.
Häromdagen meddelades också att partiet ska utarbeta ett nytt idéprogram. Behövs det? Det befintliga idéprogrammet är från 2011. Om det ska vara något bevänt med ett partis ideologiska grund bör den hålla betydligt längre än så. Men kanske kan processen som sådan sätta idédebatten i centrum i hela partiorganisationen. Det behövs.
Då finns också möjligheten att göra sig av med skrivningar om ”ansvar för hela Sverige”, ”samhällsbärande” och ”företräda allmänintresse”. Tankar som tyvärr har bidragit till en otydlighet om vad som särskiljer moderat politik från, säg socialdemokratisk.
Men även i programmet från 2011 förekommer de två ord som borde ligga till grund för ett nytt partiprogram, redan i första stycket. Frihet och ansvar.
Kanske räcker det så. Människor har frihet att agera, men får också ta ansvar för konsekvenserna. Det låter simpelt, men ur detta faller en hel del praktisk politik.
Frihet att disponera sin egen inkomst, men ansvar att försörja sig själv och att sörja för framtiden. Frihet att göra egna livsval, men ansvar för att göra det utan att inkräkta på andras frihet. Frihet att röra sig över gränser, men ansvar för att anpassa sig till det land där man bor.
Med andra ord: Lägre skatter, minskat offentligt välfärdsåtagande, bort med förmynderipolitik, rimliga straff för den som inte följer uppsatta lagar, liberal invandringspolitik, men med ett ökat eget försörjningsansvar. Och så vidare.
Men väljarna efterfrågar nog varken ett nytt idéprogram eller en ny logga, utan något annat: konsekvens i den praktiska politiken. Reinfeldt-regeringarnas mest lyckade reformer var stora inkomstskattesänkningar. Det var också där politiken var som tydligast. Alla visste att moderat politik innebar sänkt skatt för den som arbetar. Problemet var att man på andra områden gjorde omsvängningar som var inkonsekventa i relation till moderata värderingar. Plötsligt meddelades att moderata företrädare älskade kollektivavtal och inte alls hade något problem med statligt ägande. Tyvärr har otydligheten fortsatt även under nuvarande ledning när M-företrädare nyligen gick ut och kritiserade den planerade sänkningen av värnskatten.
Det blir nog bra med ett nytt idéprogram, men ska man vara ett idéparti krävs det mer än ett papper.