Hur säljer man in Sverige? Låt se, landet ligger vid polcirkeln, har en lång, mörk vinter och bland världens högsta skatter. Dessutom brukar svenskar anses vara reserverade och svåra att lära känna. Det blir knepigt. Men, vänta nu: höga bidrag!
Är det så man har tänkt på Svenska institutet? Det är myndigheten som ansvarar för att marknadsföra Sverige utomlands. ”Vi lyfter fram Sverige som ett bra land att leva i, för att attrahera studenter, forskare och talanger.”
För detta använder man websidan Sweden.se, Sveriges digitala skyltfönster. Den bild som framträder är en politiskt korrekt variant av blågult och vikingahjälmar. Det är gott om pappaledighet, sopsortering och kanelbullens dag. Den som vill förstå Sverige bortanför stereotyperna får leta någon annanstans.
Men det räcker ju inte med kanelbullar för att locka hit folk. På ett flertal språk beskrivs därför Sveriges generösa bidragssystem, särskilt för familjer med barn. 480 dagars föräldraledighet. Graviditetspenning. Barnbidrag. Maxtaxa. Vab. Gratis utbildning. Nästan gratis sjukvård. Ja, det står ’gratis’ överallt, även om ’skattefinansierad’ hade varit ett rimligare ordval.
TV4 Nyheterna uppmärksammade häromdagen att det hela exemplifieras med en familj med sex barn som får 7 500 kronor i barnbidrag och dessutom 4 240 kronor i flerbarnstillägg.
”Orimligt” och ”dumheteter”, säger M och Kd. Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S), lovar att ta ett samtal med Svenska institutets generaldirektör. Bra! Bidrag är inte rätt sätt att marknadsföra Sverige.
Fast det ligger ju något i den bild Svenska institutet ger. Den antyder problemet med den välfärdsmodell vi har, med rekordhöga skatter och bidrag. Ska Sverige vara ett attraktivt land att arbeta och starta företag i behöver vi ha inkomstskatter på en konkurrenskraftig nivå. Även när värnskatten tas bort kommer Sverige att ha en av världens högsta marginalskatter.
Samtidigt innebär det omfattande välfärdsåtagandet att invandring ofta utgör en kostnad. Internt i Moderaterna höjs nu röster för att arbetskraftsinvandringen bör begränsas. Trots att näringslivet efterfrågar både bärplockare och it-specialister från andra länder. För ett liberalkonservativt parti borde det vara angeläget att i stället driva en politik som möjliggör invandring, utan att den blir en stor kostnad. Det kräver både sänkta skatter och sänkta bidrag.
Att Sverige kan marknadsföras som ett bidragsland, beror i grund och botten på att vi är ett bidragsland. Vill vi ändra på den bilden måste vi också ändra på den förda politiken.