Maria Eriksson: Bakvänt jämställdhetstänk

Foto: Pär Bäckström

Politik2017-09-08 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Föreställ dig en ingenjör. Kanske sitter han framför datorn med en matematisk uträkning. Kanske är han i färd med att inspektera ventilationssystemet i en ny byggnad.

För det är väl en han? Fortfarande förknippar vi ofta ingenjörsyrket med män. Liksom många tänker sig att en sjuksköterska är en kvinna, tills det dyker upp en syster som heter Tomas och har helskägg.

Män arbetar i större utsträckning med tekniska yrken, kvinnor i större utsträckning med omvårdande uppgifter. De könsrollerna avspeglar sig i vilka som väljer olika utbildningar. Vid Luleå tekniska universitet har till och med andelen nyantagna kvinnor vid ingenjörsprogrammen minskat från 25 procent förra hösten, till 20 procent i år.

Till Piteå-Tidningen säger ställföreträdande rektor Erik Höglund att man nu ska granska innehållet i utbildningarna för att se vad som kan förändras för att öka jämställdheten.

Men att börja ändra i utbildningen för att få in fler kvinnor är bakvänt. Till att börja med är syftet med ingenjörsutbildningar inte att uppfylla något jämställdhetsmål, utan att utbilda – ingenjörer. Ett yrke som kräver goda matematiska och tekniska kunskaper. Det viktiga borde vara att personer som har fallenhet och intresse för utbildningen söker, oavsett kön.

Vad säger att inte kvinnor skulle kunna vara bra på matte? Att blott var femte ingenjörsstudent är kvinna innebär sannolikt att man gått miste om en hel del sökande som skulle passa bra för utbildningen. Medan en jämnare könsbalans torde vara ett tecken på att man bättre tagit tillvara den matematisk-tekniska potential som finns bland samtliga studenter.

En mer progressiv strategi vore att redan i skolan jobba med föreställningar som säger att det här med matte är en killgrej. I en debattartikel (SVT Opinion) vill Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges ingenjörer, och Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (L), se fler skickliga mattelärare. Det vore absolut önskvärt, inte minst mot bakgrund av de senaste decenniernas försämrade matematikkunskaper.

Men även Lindstrand och Ohlsson är inne på att utbildningarna ska justeras efter en tänkt kvinnoroll – ”kvinnor vill ofta jobba med andra” – och kopplas till ingenjörer av ”kött och blod”. Kanske ska sjuksköterskeutbildningen handla lite mindre om ”kött och blod” för att locka fler män?

Det är slående hur ofta jämställdhetsförespråkare är fast i precis samma idéer om könsroller, som de säger sig vilja motarbeta. Föreställ dig en person som gillar matte. För Höglund, Lindstrand och Ohlsson är det tydligen en man.

Krönika

Maria Eriksson