Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
I LULEÅ kommun stormar det igen. Fritidschefen Ulf "Utta" Eriksson och nye arbetsmarknadschefen Lars Näsvall, bilden, har särbehandlats på ett anmärkningsvärt negativt sätt när kommunchefen Bernt Grahn har satt de nya chefslönerna. Det har skett tydliga markeringar mot dem. En bestraffning för deras frispråkighet och självständighet i diverse sammanhang möjligen? Grahn vägrar att kommentera. De har nämligen bara fått ungefär hälften av vad samtliga övriga chefer fått i löneökningar. Skillnaderna handlar om mellan 6.000 och 10.000 kronor på årsbasis. Och det gäller endast Ulf Eriksson och Lars Näsvall. Löneökningarna för samtliga övriga chefer skiljer i övrigt som mest bara 200 kronor i månaden. Det faller förstås också tillbaka på politiskt ansvariga att så uppenbara markeringar har skett mot två självständiga chefer. Står de bakom det? <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Hedern viktigast</STRONG> <BR></SPAN>Både Lars Näsvall och Ulf Eriksson är också bitska i kommentarerna. Ingen av dem kände till skillnaderna när jag tog kontakt med dem i går. De hade för bara några dagar sedan fått ett telefonsamtal från Bernt Grahn med besked om det egna lönepåslaget i kronor. Trots den muntliga dialogbaserade process som ska ske i flera etapper mellan kommunchefen och berörda innan löner fastställs.<BR> "Man får räkna med en låg löneutveckling om man vill behålla hedern", säger Lars Näsvall som har kvar en del av gamla arbetsuppgifterna som personalchef och ansvar för 160 anställda. Efter en omtalad intern utredning med huvudsyftet att få bort honom som personalchef blev han chef för arbetsmarknadsförvaltningen. <BR>"Jag är inte förvånad längre. Det här var vad man kunde vänta sig. Nej, jag har inte fått några signaler om att jag misskött mig. Tvärtom. I övrigt vill jag inte kommentera frågan mer just nu utan jag behöver tid att sätta mig in i den närmare." <BR>Och "Utta" Eriksson späder på: <BR>"När jag pratar med Bernt Grahn upplever jag att den enda kritiken som jag har fått är att jag ryter till ibland och säger vad jag tycker. Jag kanske är för stark!"<BR> Bernt Grahn själv säger att han inte förstår kommentarerna från Ulf Eriksson och Lars Näsvall. "Skillnaderna i löner diskuterar jag med dem. Vi har medarbetarsamtal och diskuterar resultat och framtid. Men även inbördes relationer mellan chefer. Det är fel att de bara fått ett telefonsamtal." <BR><STRONG>Är resultat, framtidsplaner och relationer anledningar till skillnaderna?</STRONG> "Det har jag inte sagt. Däremot undrar jag om du granskar alla kommuner lika närgånget som Luleå", undrar Grahn påtagligt irriterad. <BR>Anfall är bästa försvar, heter det. Ja, Luleå är klart störst och omfattar nästan en tredjedel av länets befolkning och är förstås extra intressant. <BR>I vintras utsattes ju också Ulf Eriksson för en "gryningsraid" efter ett anonymt brev till Grahn om hans hemresor. "Fallet" skulle utredas av personalchefen som lät hämta underlagen för utbetalningarna på fritidskontoret bakom ryggen på "Utta" vars egen förklaring tidigare tydligen inte räckte. Allt var också korrekt. <BR>"Efteråt har jag sagt till både kommunchefen och personalchefen att jag ställer större krav på dem än på andra chefer. Så här behandlar man inte en seriös förvaltningschef som försöker värna om luleåbornas bästa". <BR>"Men den här frågan är inte utagerad från min sida. Jag ska göra upp det här innan jag lämnar Luleå." <BR>Vad jag förstått så sker det redan kring årsskiftet. Senaste åren har "Utta" Eriksson pendlat till familjen i Åkersberga i Österåkers kommun. <BR>"Det är möjligt att jag börjar med politik igen." <BR>Han var socialdemokrat på 80-talet och stark kommunalrådskandidat i Sollefteå när Sven Lundberg, numera i Boden, blev riksdagsledamot. Men nu blir det ett borgerligt parti för "Utta". Troligen folkpartiet. <BR>Sedan är han ju mentor för de sju svenska internationella fotbollsdomarna, riksordförande för Sveriges Camping- och stugföretagare sedan flera år och har flera andra järn i elden. <BR>Löneutvecklingen för övriga chefer i Luleå följer samma mönster. Lite anmärkningsvärt är det förstås att den nya socialchefen Agneta Ekman får en tusenlapp mindre än vad företrädaren Britta Wallgren fick för två år sedan. Ekman får 56.500 kronor, vilket faktiskt är hundralappen mindre än personalchefen Anne Karlenius. Tekniske chefen Roland Eriksson ligger också högre med 56.900 kronor. Den fjärde i löneligans "elitserie" skolchefen Sture Bryggman får 56.300 kronor. Samtliga har fått lönepåslag med 1.600 kronor i månaden eller knappt tre procent. <BR>I ett mellanskikt finns ekonomichefen Lars Åhl med 54.600 och 1.600 kronor extra. Vidare arbetsmarknadschefen Lars Näsvall med 53.800 kronor men bara 800 kronor extra, stadsbyggnadschefen Lars-Magnus Eriksson med 52.200 kronor, utvecklingschefen Jörgen Eriksson med 51.200 kronor och gatuchefen Leif Åberg med 50.000 kronor. <BR>Antalet chefer med löner över 50.000 kronor har fördubblats under de senaste två åren. Från fyra till åtta. <BR>De sex som ligger under 50.000 kronor är miljöchef Mats-Åke Bygdemark med 47.500 kronor, räddningschef Patrik Bylin 46.200 kronor, fritidschef Ulf Eriksson 46.000 kronor, kulturchef Åke Broström 45.000 kronor, informationschef Sven-Olof Hederyd 43.600 kronor och den procentuellt högsta ökningen samt kanslichef Kjell Eriksson lägst med 39.300 kronor. <BR>Bernt Grahn passerade redan i fjol 70.000 kronor och med snittet 2,87 procent får han 72.300 kronor - i månaden.
