Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
I LULEÅ har kommunen stora problem med att hantera friskolan Nya läroverket som startar till hösten i Midskogsskolans tidigare lokaler. På punkt efter punkt blir det trubbel mellan skolförvaltningen och politiker å ena sidan och friskolans ledning å den andra.<br>Sett från sidan verkar det mest bero på att situationen är ny för skolchefen Sture Bryggman och hans omgivning så därför blir det lätt konflikter också. Nu tvingas friskolan gå till domstol för att vi mer pengar och en rättvis behandling. Så ska det inte behöva vara.<br>Mer kamp än förnuft<br>Styrelseordföranden Toivo Hofslagare, gamla socialdemokratiska landstingsrådet, tycker inte om att kommunen drar av 2.700 kronor per elev och år i skolpliktsavdrag. Och tidigare BUN-ordföranden Birgitta Lahti Nordström, initiativtagare till skolan tillsammans med tidigare t f skolchefen Gunvor Selberg, menar att kommunen bidrar till segregering inom skolan genom att inte ge resurser för elever med särskilda behov.<br>De här frågorna borde kunna lösas relativt smärtfritt, men det verkar vara mer kamp än sunt förnuft som gäller. Luleå kommun verkar göra allt för att lägga krokben för friskolan rent ekonomiskt. Rusningen av elever till den kan dock kommunen inte göra så mycket åt ? <br>Bygger på schabloner<br>Skolpliktsavdraget är luddigt och bygger mer på tillyxade schabloner än ordentliga kalkyler. Det beror helt enkelt på att friskolor är något så nytt att det finns en del oklarheter kring dem och vad som sker om elever skulle rusa tillbaka till gamla kommunala grundskolor.<br>Konkurrensrådet konstaterade också i en rapport för ett par år sedan att kommuner med negativ inställning till etablering av friskolor kan motarbeta dem genom att tillämpa höga skolpliktsavdrag. Dessa ska motsvara kommunernas merkostnader för att utifrån skolplikten ha beredskap att ta tillbaka elever som väljer att flytta till den kommunala skolan igen. Men riktigt vad det kostar är väldigt oklart. Sture Bryggmans 2.700 kronor kan också ställas mot 500 kronor i Västerås härom-året.<br>Gladkalkyler<br>En beredskap måste ändå finnas i kommunala grundskolor i kommuner som ökar befolkningsmässigt. Se på alla gladkalkyler i Luleå i det avseendet. Räknar man med att öka med 10.000 invånare under tio år och det bara blir 3.000 så påverkar det på samma sätt som flytt från friskolor. Och skulle någon friskola få ekonomiskt trassel och så småningom gå i konkurs så är det en lång process innan det är dags för skolbyten.<br>Vad det kostar att ta tillbaka de kanske tio procent av eleverna som flyttar tillbaka är oklart och ganska svårt att beräkna dessutom. I enstaka fall vid olika skolor blir det förstås ett rent plus för kommunen när eleven kommer tillbaka med sina cirka 60.000 i elevpeng.<br>Kan ge plus<br>Dessutom ger friskolor kommuner med ökad befolkning ett plus när de slipper investera i nya lokaler och utrustning samtidigt som de plockar hem pengar i form av ökade skatteintäkter. Det ska också in i bilden, eller hur?<br>Sture Bryggmans 2.700 kronor tyder på en beräkning som gjorts mellan tummen och lillfingret ?<br>I en undersökning från Skolverket häromåret togs fristående grundskolor och kommunernas kostnader upp.<br>?Kommuner med socialistisk majoritet har högre kostnader i genomsnitt än kommuner med annan majoritet?, konstaterades. Intressant i Luleå när man studerar friskolornas ekonomi?<br>Inbyggd orättvisa<br>Dessutom finns en inbyggd orättvisa till friskolornas nackdel. Deras ersättning baseras på kommunens budget, en prognos för kommande år alltså. Men om den inte klaras utan man får ett underskott som skrivs av så har den kommunala skolan fått en högre kostnad än friskolan och gjort av med mer pengar per elev. Bör man inte reglera även det i ett avtal eftersom kommunens barn ändå ska behandlas lika oavsett vilken skola de går i?<br>Det förvånar att Luleå kommun även försöker springa ifrån att ge extra resurser till elever med särskilda behov. Självklart ska det speciella ekonomiska stödet följa med eleven till den fristående skolan. <br>Särbehandling<br>I annat fall särbehandlar ju Luleå kommun elever som har speciella behov. De får inte möjlighet att gå i en friskola med speciell inriktning utan tvingas kvar i det kommunala systemet. Och kanske sämre systemet. Det är väl ändå inte rimligt, Sture Bryggman?<br>Han försöker plocka av friskolan en dryg miljon varje år för att ha beredskap om det blir hög-re kostnader för några elever som eventuellt går tillbaka till kommunala skolan. Och han vill inte ge elever med särskilda behov möjlighet att gå i friskola. Men de fördelar friskolan ger kommunen tar han inte med i sina rundhänta beräkningar.<br><br>bo.ostman@kuriren.com
