I en stimmig skolkafeteria i Stockholm presenterade till sist också Socialdemokraterna sitt valmanifest kallat ”Kära framtid”. Av förslagen att döma är det dock inte mycket att hålla av.
Otaliga gånger har partiledaren Stefan Löfven upprepat det där om att någonting i Sverige håller på att gå sönder. Ingen tycks veta riktigt vad. Men det behöver visst inte preciseras då S huvudgrepp i valrörelsen är att sprida en diffus känsla av missnöje.
Udden riktas mot de jobbskatteavdrag som har genomförts och gjort att människor får behålla mer av sin lön varje månad. ”Många ger uttryck för att man är trötta på en debatt som går ut på att få någon hundring mer i plånboken”, tyckte Löfven. Det är ett förmätet sätt att förringa betydelsen av jobbskatteavdragen som började införas 2007.
Enligt statistik från Finansdepartementet får alla som tjänar upp till 38.500 kronor i månaden behålla mer än en extra månadslön efter skatt om året nu jämfört med 2006.
Dessa hundralappar som Löfven å ena sidan ondgör sig över har S å andra sidan accepterat. Men att erkänna att regeringens jobbpolitik har varit framgångsrik och att det i själva verket behövs mer av den varan skulle någon S-företrädare förstås aldrig göra. I stället ångar S på om regeringens utarmande skattesänkningar och föreslår skattehöjningar i form av kraftigt höjda arbetsgivaravgifter på unga och mer än förbubblad restaurangmoms.
Kritiken mot S-förslagen formulerades väl av finansminister Anders Borg (M): ”Socialdemokraterna lägger på tunga skattebördor på alla de områden som skapar jobb, framför allt för unga. Sedan ersätter de det med att bygga ut kurser och platser. Det är klart att det är en väldigt, väldigt besvärlig politik. Slår man ut det på hushållen innebär det 500–1.000 kronor i höjda kostnader per månad.”
Lägg där till skattehöjningar, förbud och nedrustning som Miljöpartiet och Vänsterpartiet driver. Hur höga kostnaderna skulle bli för en rödgrön politik – liksom faktiskt innehåll – går bara att gissa. Det enda löfte väljarna har fått på den punkten är att det inte ska avslöjas innan valet.
När turen sedan hade kommit till partisekreteraren Carin Jämtin som deltog i presentationen talade hon, Löfvens ord till trots, om just hundralappar. Ett av S förslag är att höja barnbidraget med 100 kronor i månaden och underhållsstödet med 50 kronor. Det gör skillnad för barnfamiljer, ”särskilt för dem med lägst inkomster” och ”ökar friheten i det svenska samhället”. Logiken är tydligen att pengar bara gör skillnad om de först varit och vänt i statens omfördelande hand.
Det är minst sagt en besvärlig politik. Sverige behöver riktiga jobb för att framgent skapa välstånd och bygga en hållbar välfärd. Men allt Socialdemokraterna erbjuder är en prekär framtid.