Så kallade ”utbildningsjobb” ska utgöra en enklare väg in på arbetsmarknaden för personer med begränsad utbildning. Det föreslår LO på sin presskonferens.
Genom förslaget närmar sig LO bland andra Svenskt Näringslivs krav på lägre löner och enklare jobb.
Utbildningsjobben innebär att ansvaret för lågutbildades yrkesetablering delas mellan arbetsmarknadens parter och staten. Skillnaden mot de tidigare yrkesintroduktionsavtalen, YA, är att utbildningen i huvudsak ska ske utanför arbetsplatsen.
Medan den anställde i LO:s förslag omfattas av utbildningsjobbavtalet, vilket bör vara två till tre år, ska det vara möjligt för arbetsgivaren att sätta lägre lön än vad det aktuella kollektivavtalet tillåter. Men detta ska bara gälla om målet är att nå kollektivavtalsnivå inom tidsramen.
Svenskt Näringsliv menar att LO:s förslag är välkommet som helhet, eftersom det i praktiken innebär en satsning på en ny form av YA-jobb. Men detta är inte tillräckligt. Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne ser brister i att utbildningsjobben bara ska omfatta de som redan har en grundskoleutbildning, men inte en färdig gymnasieutbildning. LO lämnar därmed en stor grupp utanför, nämligen den som inte har en utbildning motsvarande svensk grundskola på nio år.
Personer som inte har en fullgod grundutbildning med svenska mått mätt utgör 31 procent av de nyanlända i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. LO menar att denna grupp inte får släppas in på arbetsmarknaden, utan den enda platsen för dem är skolbänken. Svenskt Näringsliv säger tvärtemot att det är den här gruppen som är i allra störst behov av reformer. Det är för dem som enkla jobb med lägre löner behövs allra mest.
Att utnyttja kompetensen hos de, både födda i Sverige och utomlands, som redan har viss utbildning är en god tanke. Det är mycket möjligt att överenskommelser enligt utbildningsjobbens avtalsramar kan passa vissa arbetsgivare. Men faktum kvarstår att LO:s förslag bara är till hjälp för en liten del av alla arbetslösa i Sverige.
Utbildningsjobben är överhuvudtaget inte till hjälp för de som står längst ifrån arbetsmarknaden, det vill säga de utan komplett grundskoleutbildning. Det finns inte heller någon plan för vad som händer med de personer som under utbildningsjobbavtal inte lyckas skaffa sig den kompetens som krävs för kollektivavtalsenlig lön. Vad ska då hända med dem? LO visar genom sitt förslag fortsatt ovilja att hjälpa den grupp som behöver det mest.