Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
I MALMBERGET har man maskat vid LKAB-gruvan, sägs det. Åtminstone från företagsledningen som sett maskningsaktioner som ett försök att trycka på i de lokala löneförhandlingarna. Men nu har man gjort en kovändning. Företagsledningen återupptar förhandlingarna därför att man tycker att tempot ökat och produktionen i pelletsverket som stannades i söndags har startat på nytt. <BR>Jag måste säga att jag blev förvånad när personaldirektören Mats Pettersson gick ut med anklagelserna häromdagen. Och dessutom avbröt de lokala samtalen. Det kändes väldigt oproffsigt. Under löneförhandlingar brukar man vara väldigt noga med att inte störa samtalen med påståenden av det slaget. Helst om det är nästan omöjligt att styrka dem. Går arbetet trögare än vanligt så finns det alltid mängder med förklaringar att ta till. <BR><BR><SPAN class=mr>Svar ur handboken <BR></SPAN>Det var förstås ett misstag av LKAB att gå ut på det här sättet. Oavsett hur arbetstempot har varit. Det är en oskriven regel att inte slunga ur sig påståenden om maskning om man inte samtidigt mycket tydligt kan påvisa att de är riktiga.<BR>Och Gruvfyrans ordförande Tomas Nilssons svar kom också snabbt som ett brev på posten - hur snabbt nu sådana når fram numera, förresten Han sade förstås att företagsledningen var helt snett ute, krävde ursäkter och pekade på att man bara följer de säkerhetsföreskrifter man har fått rätt nyligen. Och han klippte till med att företaget var ute i ond tro genom att tala om maskning och undrade om man ska bryta mot säkerhetsreglerna som inte är riktigt anpassade för en effektiv produktion. <BR>Tomas Nilsson följde handboken och det han skulle. Det borde förstås personaldirektören vid LKAB ha räknat ut i förväg att han skulle göra och aktat sig för att bränna fingertopparna. <BR><BR><SPAN class=mr>Syns inte på tidkort <BR></SPAN>Lokala förhandlingar kan vara nog så besvärliga utan onödiga inslag av det här slaget. Och maskning på jobbet tillhör inte sånt som man kan bevisa precis genom att lägga tidkorten på bordet Det finns hundratals saker att skylla på. Och det finns inget fack i världen som skulle erkänna maskningsaktioner. <BR>Jo, jag har varit med ett antal gånger när arbetstakten blivit lägre och då man börjat hålla benhårt på regler. Inte minst de gamla ofta mycket yrkesskickliga typograferna på tidningarna brukade i korridorerna beskyllas för maskningar när det var dags för lönesamtal. De drack mycket och ofta extra vatten på avlägsna ställen, tog sega pauser och långvariga toalettbesök, rörde sig som på tjärstickor. Samtidigt sopades gamla smutsiga sättmaskiner noggrant som om de skulle ha stått i paradvåningar på Östermalm och inte i vad som mer var verkstadslokaler. Och under den gamla tiden med blysättning kunde en och annan artikel dunsa i golvet där blyraderna låg utspridda som konfetti. Sånt stal många, många minuter. Ibland försvann en hel artikel. Takten var lägre, men ingen nämnde ordet maskning offentligt. <BR>Som ung sportjournalist lärde jag mig under sena kvällar att hjälpligt lägga in artiklar i stora sidramar medan jag stod och hängde och väntade på att någon typograf skulle bli ledig. Det tyckte de ärrade typograferna som själva hade varit lärlingar i fyra år bara var kul. Men ett år när det var lokala lönesamtal blev jag portförbjuden i lokalen. Tills samtalen var över efter tre veckor. Sedan fick jag under muntra kommentarer och frågor om när jag skulle börja betala fackavgiften och fortsätta med ett litet extra jobb som i allra högsta grad var typografernas ... Men jag bidrog ju till att de kom hem några minuter tidigare på natten. <BR><BR><SPAN class=mr>Nervös Bäckström <BR></SPAN>Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström verkar också ha blivit nervös under årets löneförhandlingar. Han talar om ett systematiskt missbruk av konflikträtten och säger bland annat att högavlönade gruvarbetare markerar sin makt. <BR>Visst ska man ifrågasätta Byggnads agerande och att strejkudden riktades mot ett enda företag, Peab. Och elektrikernas varsel med först en övertidsblockad, sedan strejk vid LKAB och därefter vid 31 mindre elföretag tillhör också de mer udda företeelserna på det här området. Inte bidrar åtgärder av det här slaget till låglönesatsningar. Snarare är det alltid risk för att man med ångvältstaktiken försämrar möjligheterna till en fortsatt god ekonomisk utveckling med nya jobb.<BR>Men när Bäckström lite desperat ropar efter lagstiftare som ska förändra konfliktreglerna är han ändå snett ute. Alla system kan användas på sätt som inte är bra, men det betyder inte att politikerna ska dunka lagboken i bordet framför parterna och kräva rättning. <BR>Och åtgärder mot lägre takt i jobbet kommer aldrig in i lagböckerna. Ibland krävs lite sunt förnuft också. Även under lönesamtal.
