På andra sidan Östersjön, i Litauen, gick väljarna i söndags inte bara till valurnorna för att rösta i Europaparlamentsvalet utan också i landets presidentval. Valutgången blev att den sittande presidenten Dalia Grybauskaite lyckades med det som ingen litauisk president har gjort förut – att bli omvald för en andra mandatperiod.
Grybauskaites valframgång kan till stor del förklaras av att hon har haft en rakryggad hållning i utrikes- och säkerhetsfrågorna, inte minst sedan Rysslands aggressioner mot Ukraina och det förvärrade läget där. I samband med att EU höll ett extrainkallat toppmöte om situationen i Ukraina i början av mars varnade Grybauskaite för att Rysslands övningar i Östersjön mot Litauen och Polen var ett tecken på att Ryssland genom sitt agerande försöker hota hela Europa.
Hot och provokationer från Ryssland och president Vladimir Putin är dessvärre dock inget nytt för de baltiska staterna. Det har skett vid upprepade tillfällen de senaste åren. Rysslands annektering av Krim och resonemang – stridande mot internationell rätt – om att rysktalande minoriteter skulle behöva skyddas har skapat oro i flera grannländer. De ryska minoriteterna i Estland och Lettland är större än i Litauen, men även där finns givna skäl att vara på sin vakt.
Under den sovjetiska ockupationen av Baltikum var Litauen det land som gjorde starkast motstånd och var först med att förklara självständighet från Sovjetunionen 1990. Litauen var också den första forna sovjetrepublik som ansökte om medlemskap i Nato. Sedan tio år tillbaka är alla de tre baltiska staterna medlemmar i såväl EU som Nato, vilket är en faktor som gör deras läge i förhållande till Ryssland annorlunda jämfört med Ukraina och länder som Georgien och Moldavien. Trots förargelse över Baltikums starkare band med väst har Ryssland under åren motvilligt kommit att få acceptera läget.
Putins nyckfulla beteende gör emellertid ingen helt säker. Försvarsalliansens generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har dock försäkrat att skydd finns för de baltiska staterna. Vad som sker i Baltikum är i högsta grad av betydelse för Sverige som genom solidaritetsförklaringen har deklarerat att inte förhålla sig passivt om ett annat land i Norden eller EU-land skulle drabbas av ett angrepp eller en katastrof.
Dalia Grybauskaite har ibland likt Margaret Thatcher kallats för Järnladyn. Mot bakgrund av säkerhetsläget kring Östersjön och i Europa är en stark folkvald president bra för Litauen. Det går också i linje med hur landet historiskt har stått upp mot sin östliga granne och för sin självständighet.