Natten till lördagen visade norsk tv ett tolv timmar långt program om ved.
NRK, som storsatsar på ”sakte-tv”, hade bjudit in en rad experter som grundligt och metodiskt gick igenom vedeldningens processer – från sågning, klyvning, torkning till eldning. Återstoden av programtiden ägnade public service-bolaget åt att livesända från en brinnande brasa.
976.000 personer såg delar av programmet. 60.000 tittare satt kvar hela tiden.
Är norrmän konstiga?
Nja. Att det alls gick att genomföra en uppesittarkväll om ved i norsk tv bottnar sannolikt mycket i författaren Lars Myttings bästsäljande bok om ved. I Norge har boken ”Hel ved” sålt i 150.000 exemplar.
Sverige är liksom Norge en stor vedeldarnation – och vedboken går inte bara hem i norska hus och hytter. På ett par månader hade den svenska utgåvan, Ved: allt om huggning, stapling, torkning – och vedeldningens själ (Natur & Kultur), sålt i 50.000 exemplar. Enligt förlaget motsvarade den svenska försäljningsvolymen i slutet på januari en 197 meter lång vedstapel som är en meter hög och 30 centimeter bred. Eller tillräckligt för att värma i 8-9 vintrar.
Det är många som har spekulerat i vilken gör-det-själv-trend som skulle komma efter surdegar, långkok och kolonilotter. Efter att ha läst boken Ved vet jag i alla fall vad jag tror: Vedtrenden är här.
Egentligen är det förstås väldigt fel att prata om vedeldning som en ny trend. I Sverige använder vi tre miljoner ton ved varje år. Fanns det ingen ved skulle människan förmodligen aldrig ens ha bosatt sig på de nordligare breddgraderna. Men stoppa-din-egen-korv-generationen har väl i alla fall hittills inte gett mycket för snygga rundstaplar och kvalitetsmotorsågar från Stihl?
Tro nu inte bara att Myttings bok är en genomgång av olika träslag, motorsågsmodeller, yxor, kaminer och staplingsmetoder. Den är till lika stor del en beskrivning av det själsliga lugn som många upplever vid kroppslig ansträngning. En av de färgstarka vedentusiasterna som intervjuas i boken säger: "Huvudet är aldrig så behagligt tomt som när jag håller på med veden."
Men veden är inte bara nyttig för kropp och knopp. Den har också ett högt ekonomiskt värde. Från sin skogsstuga vid Walden Pond beskrev utbrytaren och skatterebellen Henry David Thoreau ved som mer värdefullt än guld. Det var 1845. I princip gäller samma sak än i dag. Låter förresten inte Lars Myttings beskrivning av en enkel vedstapel nedan bättre än några tusen gruvaktier eller så?
”Det finns inget bedrägligt med en vedstapel. Den förlorar inte i värde på börsen. Den rostar inte. Den tar inte ut skilsmässa. Den bara står där och gör en enda sak – väntar på vintern. Ett kapitalkonto som påminner dig om det arbete du har lagt ner på den. Gråkalla januaridagar kommer klamparna att väcka till liv vårdagarna då du sågade, klöv, staplade och ordnade inför kylan. Du minns den vresvuxna kubben som vägrade att låta sig besegras av yxan. Där är det där vedstycket som hamnade snett så att hela stapeln rasade. Där är du. Men nu är det vinter och du ska in i eldstaden.”
Sverige har som mål att fördubbla användningen av bioenergi före 2020. Modern vedeldning är både billig, pålitlig, klimatneutral och hälsosam. Vedeldare lever längre än andra. Elpriserna stiger. Det är mysigt med brasor.
Vilket parti bli först med att lansera vedavdraget?