Trots massiv kritik går regeringen vidare med nystartszonerna. Planen är att zonerna blir verklighet i januari 2014. Det är sorgligt, eftersom nystartszoner är ineffektiv och skadlig symbolpolitik.
Regeringens universalmedicin för att personer som står långt från arbetsmarknaden ska få jobb är rabatter på arbetsgivaravgiften. Nystartsjobb, nyfriskjobb, instegsjobb och ungdomsrabatt - alla bygger på idén att arbetsgivarna ska anställa de "osäkra korten" om det blir billigare.
Med nystartszonerna rör sig dock regeringen från idén att det är utsatta individers anställningar som ska subventioneras - nu ska hela stadsdelar få stöd.
Områden med låg sysselsättning, hög andel socialbidragstagare och låg utbildningsnivå ska utses till nystartszoner. De företag som finns i, etablerar sig i eller flyttar till, dessa områden ska få kraftiga rabatter på arbetsgivaravgifterna, om minst en fjärdedel av personalen bor i området. Kostnaden läggs på alla andra företag, som får höjda arbetsgivaravgifter.
Regeringen kallar detta för att "bekämpa utanförskapet där det är som störst".
Men invändningarna är många. Träffsäkerheten är mycket låg, eftersom stödet inte riktas till utsatta individer. Nystartszonerna snedvrider konkurrensen, då företag i zonerna får klara fördelar jämfört med företag utanför. Risken är mycket stor att åtgärden inte leder till ett enda nytt jobb, utan bara till att befintliga jobb flyttas geografiskt.
Framförallt är det en befängd idé att man måste jobba där man bor. Många av Sveriges mest välmående områden, där sysselsättningen och inkomsterna är höga, har inte alls särskilt många företag eftersom människorna som bor där pendlar till sina jobb.
Regeringen har tidigare också varit tydlig med att människor måste vara beredda att pendla till jobben, a-kassevillkoren skärptes på just denna punkt. Gäller inte samma villkor för den som bor i en nystartszon?
De miljonprogramsområden som detta ofta handlar om är dessutom inte ritade för företagande. Tvärtom planerades miljonprogrammen utifrån ett arkitektoniskt ideal om att geografiskt separera funktioner som boende och arbete.
Konceptet nystartszoner är illvilligt mot dem som drömmer om att kunna ta sig ifrån sitt utanförskapsområde, som kämpar, pluggar och söker jobb för att kunna flytta till ett ställe där kriminaliteten är lägre och skolorna bättre. När målet är nått och anställningskontraktet ska skrivas under, ska dessa personer då få höra från arbetsgivaren att "tyvärr kan du inte jobba här om du flyttar, för då blir du alldeles för dyr"?
Arbetsgivare ska inte riskera skattesmällar för att deras anställda flyttar, och jobbsökande ska inte riskera att ställas inför valet att få ett jobb under förutsättning att de flyttar till/inte flyttar från ett stigmatiserat bostadsområde.
Regeringen bör lyssna på kritiken och strunta i nystartszonerna. Skapa hellre bättre villkor för arbetspendling, så att även låginkomsttagare som tar bussen till och från jobbet får göra avdrag.