De anställda i Arjeplogs kommun har belagts med strikt tobaksförbud sedan två år tillbaka. Ingen rökning på arbetstid. Ingen snusning.
Konstigt nog har då i all fall inte jag uppmärksammat några högljudda protester från de anställda. När kommunfullmäktige i Arjeplog beslutade att tobaksförbudet även skulle gälla även för arvoderade politiker blev det däremot liv i luckan. Är det inte typiskt?
Fullmäktigeledamoten och snusaren Ulf Ottosson (C) förklarade i måndags från talarstolen att han ingen politiker kommer att få honom att sluta med snuset - trots djup snusgrop efter 40 års snusande.
Kommunalrådet Britta Flinkfeldt Jansson (S) tyckte i sin tur att politikerna skulle föregå med gott exempel. Hon hänvisade till och med till kommunens "renlighetskrav".
Renlighet, åh så Myrdalskt sunt och tolerant det låter!
Beslutet blev att även politiker ska ingå i Arjeplog kommuns tobakspolicy, och det var bara Centerpartiet som reserverade sig. Men Ulf Ottosson fortsatte i går argumentationen mot tobaksförbudet i en debattartikel Aftonbladet:
"Det är principiellt fel att politiker ska fatta beslut om vilka hälsoval jag ska göra. Jag menar att den individuella friheten att ta beslut runt sitt eget liv måste vara överordnat det socialdemokratiska kontrollsamhällets önskan att stöpa alla i samma form", skrev Ottosson.
Han har förstås rätt. Kommunpolitiker är vuxna människor. Om politikerna förväntas kunna ta ansvar för skola, budget och skatter borde de vara mogna nog att fatta beslut om sina egna liv. Men vanliga kommunanställda är också myndiga.
Kommunen är i sin arbetsgivarroll ingen förälder som ska uppfostra sina anställda. En anständig arbetsgivare borde tvärtom inse att det finns gränser för hur mycket man kan omyndigförklara vuxna människor.
Hur kontrollerar man att reglerna efterlevs? Snusspioner? Och vad händer med den som bryter mot förbudet?
Själva syftet med ett tobaksförbud är i grunden gott, och jag utesluter inte att det faktiskt kan ha haft positiva hälsoeffekter. Ja, i alla fall när det gäller den delen som omfattar rökning.
Gällande snusförbudet blir det däremot genast svårare för kommunledningen att räkna hem argumenten. Snusning drabbar inte tredje man. Snusning stjäl ingen arbetstid.
I själva verket tycker jag att snuset är underskattat ur rökavvänjningssynpunkt. I dag röker endast 13 procent av svenskarna. Det är minst i hela EU, där snittet är 28 procent. Enligt en enkätundersökning från (tro det eller ej) EU-kommissionen, Special Eurobarometer 385, så har 15 procent av svenskarna som slutat röka gjort det med hjälp av snus.
Okej, snus är inte nyttigt det heller. Men skulle fler européer göra som svenskarna och gå från cigaretter till snus så hade mycket varit vunnet ur ett folkhälsoperspektiv
Hälsotalibanen Britta Flinkfeldt Jansson (S) anser att politiker ska föregå med gott exempel. Jag håller med henne. En bra början mot att bli en bättre förebild vore att använda väljarnas mandat till vettigare saker än att jaga snusare.