I Kiruna finns äldreboendet Gläntan, där hela avdelningen talar samiska. Andra kommuner i länet har inte någon personal alls vid äldreboendena som talar samiska, trots att samer enligt svensk lag ska ha rätt att erbjudas äldrevård på sitt modersmål om de begär det. Det skrev Kuriren om på nyhetsplats i går.
Marit Sarri, enhetschef på Gläntan, anser att de andra kommunerna borde göra liknande satsningar som den i Kiruna.
”Det blir en brist i kommunikationen och på förståelse för den äldres önskemål annars.
Det finns även en annan vinning och det är att vi ser att de med samiskt ursprung har gemensamma minnen och en kulturförståelse för varann”.
Det ligger nog väldigt mycket i vad hon säger. Kan man som äldre inte göra sig förstådd hos personal och andra brukare är det svårt att få till en trygg och stimulerande miljö på äldreboendet.
Samtidigt är det givetvis svårt att fylla en hel avdelning med samisktalande i glesbygdskommuner som Arjeplog och Arvidsjaur. Befolkningsunderlaget blir helt enkelt för litet.
Ett alternativ till planlagda kommunala satsningar riktade mot särskilda minoritetsgrupper kunde vara att införa valfrihetssystem för äldrevård, lov, i och låta upptagningsområdet sträcka sig över kommungränserna.
Så har man gjort i Stockholm, där språk- och kulturinriktade äldreboenden blivit allt vanligare. Hade Stockholm däremot använt offentlig upphandling hade upptagningsområdet stannat vid kommungränsen, och blivit för litet.
Antalet äldre invandrare har ökat. Äldre ställer dessutom allt högre krav på kvalitet och bemötande. I Stockholm finns det i dag dubbelt så många profilerade äldreboenden jämfört med tio år tillbaka i tiden.
För att äldre ska få verklig valfrihet krävs det flera olika vårdgivare med skilda profiler.
På äldreboendet Persikan i Spånga strax utanför Stockholm talar all personal persiska. I hyllorna står vattenpipor och på väggarna hänger traditionella persiska väggdekorationer. Persikan har till och med en egen kock som tillagar persisk mat.
Enligt Catharina Tavakolinia, VD på Kavat Vård, som äger och driver Persikan kommer det att bli ännu fler nischade boenden i framtiden.
”Vi ser behov av polskt, turkiskt och somaliskt boende. Vi ser redan nu de här behoven inom en period av fem-tio år framåt. Jag har ju också medarbetare och människor i hela landet som tar kontakt med mig och vill ha stöd och tips om hur de kan göra samma i sak i mindre städer. Så vi kan inte ens förutse i vilken takt det skulle kunna ta form”, sade Catharina Tavakolinia till Sveriges radio den 16/5.
Det finns samer och andra personer med liknande behov i Norrbotten. Under sommarens Luleå Pride diskuterade kommunpolitikerna exempelvis framtida hbt-boenden. Kommunalrådet och valfrihetsmotståndaren Karl Petersen (S) var till och med säker på att ”ett sådant boende skulle bli väldigt populärt”.
Då så. Se då till att norrbottningarna också får möjlighet att välja det.