Ledare: Viktigt att välja rätt

Unga bör få bättre hjälp att välja utbildning.

HÅLLER INTE. Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre.

HÅLLER INTE. Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / SCANPIX

Politik2008-07-04 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Nyligen lämnade en hel hop unga människor gymnasiet. Andra står beredda att börja. I går publicerade Kuriren resultatet av antagningen till gymnasieprogrammen i Luleå och andra orter i Norrbotten. I nästa vecka kommer antagningsbeskedet från högskolan. För både de som nyss har tagit studenten och de som har tre år kvar stundar snart en ny tid. Båda grupperna har tuffa val bakom och framför sig. Sett ur en synvinkel är utbildningsvalet i dag mindre allvarligt än förr; det går att välja om. Betyg kan läsas in och upp på komvux, kunskapsluckor fyllas igen och kurser kompletteras. Att pröva sig fram och byta utbildning är numera normalt, att vara en hoppjerka helt ok. Å andra sidan är konkurrensen på arbetsmarknaden i dag hårdare eftersom fler väljer att utbilda sig mer. Valet av utbildning försvåras också av att pensionssystemet gynnar den som tidigt börjar lönearbeta och tjäna pengar, samtidigt som högre (längre) utbildning kan leda till en högre lön på sikt. Omskolning kostar dessutom tid och pengar. Så det gäller att välja rätt, om inte förhoppningarna om ett rikt liv, avseende både pengar och arbetsglädje, ska gå i kras. Elever bör därför få hjälp att göra "rätt" - det vill säga ett informerat - val. Tyvärr finns det inte så mycket god hjälp att få. I en utredning som tre Uppsalabaserade forskare och ekonomer gjort på Finansdepartementets uppdrag, kallad Välja fritt och välja rätt, konstaterar de att "den studievägledning och yrkesorientering som bedrivs i dag är mycket bristfällig: både kvalitativt men också kvalitetsmässigt." För lite information och för dålig alltså. Detta måste bli bättre. Val av utbildning kan som sagt ha en avgörande inverkan på en människas framtid. De tre forskarna föreslår att information om sådant som förväntad inkomst och arbetslöshet efter olika utbildningar ska göras mer lättillgänglig än idag, och att studie- och yrkesorientering ska bli "ett naturligt inslag i undervisning och inte endast förekomma i samband med val till gymnasium och/eller val till högre utbildning." Naturligtvis fattar få sina utbildningsbeslut enbart baserat på förhoppningar om höga framtida inkomster. Men lön och jobbmöjligheter är ändå viktigt för många, och det är rätt och rimligt att elever på grundskola och gymnasium ges så god information som möjligt för att undvika "fel" val, och därmed också slippa obehagliga överraskningar när de en dag kommer ut på arbetsmarknaden. Bättre tillgång till relevant information innebär inte att vi får se en utveckling där alla enbart väljer de utbildningar som i dagsläget har en god arbetsmarknadsprognos. Det vore dessutom dumt. Framtiden förblir osäker och osäkra satsningar kan ge höga vinster. Att välja det som känns rätt behöver inte vara fel.