Ledare: Vidga allianslinjen

STORA INSATSER. Göran Hägglunds (KD) och Maria Larssons (KD) viktiga välfärdsreformer har hamnat lite i skymundan.

STORA INSATSER. Göran Hägglunds (KD) och Maria Larssons (KD) viktiga välfärdsreformer har hamnat lite i skymundan.

Foto: MATS ANDERSSON/Scanpix

Politik2010-07-01 06:01
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Hos kristdemokrater råder ingen tvekan om vem de vill se som statsminister efter valet. I en Sifo-mätning svarar tre av fyra KD-sympatisörer Fredrik Reinfeldt (M), att jämföra med folkpartisterna varav fyra av tio inte vet vad de vill i frågan. Kristdemokraterna sluter upp bakom sin statsminister, liksom bakom allianssamarbetet i sin helhet. Denna lojalitet har inte betalat sig i opinionen. KD är numera etablerade som kamrat fyra procent. Det blir en nervös valdag för partiordförande Göran Hägglund. Det är lite synd om KD, att det blivit så här. När alla bara pratat jobb har kristdemokraternas insatser i regeringen hamnat i skymundan. Och de insatserna är inte små. Göran Hägglund och Maria Larsson har arbetat hårt på socialdepartementet för att förverkliga den kristdemokratiska visionen om mer delaktighet och självbestämmande i välfärdssektorn. Lagen om valfrihetssystem, LOV, har gett gamla större möjlighet att få välja vem som ska ge dem omsorg. Vårdvalet har inneburit en liknande valfrihetsrevolution i primärvården. Med Göran Hägglund och Maria Larsson som ansvariga ministrar har perspektivet ändrats från systemets till vårdtagarnas bästa. Tidsgarantier och mer pengar till landsting som kapar köer har ökat tillgängligheten. Statens tillsyn har skärpts för att medborgarna ska känna sig trygga med att få den service de har rätt till. Öppna jämförelser mellan olika välfärdsaktörer håller på att bli svensk standard. Kristdemokraterna överdriver inte när de i en välfärdsproposition till partiets riksting i veckan kallar dessa förändringar för ett "paradigmskifte".
Mona Sahlin (S) pratar om att kvalitet är det viktiga, inte vem som levererar vården och omsorgen, men det är tack vare KD:s och regeringens välfärdsreformer som detta nu blivit praktisk politik. En anledning till att reformerna inte lyfts fram mer är att Fredrik Reinfeldt hellre talar om höjd kvalitet och högre lön i välfärdsverksamheter än om valfrihet och konkurrens; Reinfeldt vill inte gärna framstå som om han på gammelmoderat vis hyllar privat drift i sig. Men mer av privat drift är bra i sig. Konkurrensen gynnar kvaliteten även hos offentliga vårdgivare. Och enligt en rapport från Svenskt Näringsliv får vårdpersonal som går över till en privat arbetsgivare bättre löneutveckling än offentligt anställda. Välfärdsreformerna fungerar. När Moderaterna rusar fram i opinionen med sitt mantra om arbetslinjen är det lätt hänt att fler Allianspartier vill haka på. Bättre vore att fortsätta hålla ihop allianslinjen, men vidga den. En röst på Alliansen är inte bara en röst på fler jobb, utan också en röst för att bevara de viktiga förändringar av välfärdssektorn som KD och regeringen åstadkommit, och för att låta arbetet fortsätta i samma riktning efter valet.