Ledare: Var nu pragmatiska

GODA AMBITIONER. Sjukvårdspartisten Kenneth Backgård vill också ha ett regimskifte i landstinget.

GODA AMBITIONER. Sjukvårdspartisten Kenneth Backgård vill också ha ett regimskifte i landstinget.

Foto: Eija Dunder

Politik2010-06-04 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. I landstingsvalet 2006 samlade Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna tillsammans 25,5 procent. Det är inget starkt utgångsläge för dem som vill uppnå ett maktskifte. Adderas väljarstödet som Norrbottens Sjukvårdsparti fick, på drygt 15 procent, förändras bilden radikalt. Tillsammans skulle de fyra borgerliga partierna plus Sjukvårdspartiet kunna bygga en trovärdig alternativ allians till Kent Ögren (S) och hans rödgröna lag. Den nuvarande majoriteten har fått så mycket kritik och gjort sig ovän med så många att ett maktskifte i landstinget inte alls framstår som en omöjlighet. Om oppositionen samarbetar, vill säga. Bo Hultin (M) erkände vid presentationen av allianspartiernas landstingsplan att en egen majoritet efter höstens val inte är sannolik. Och enligt Sjukvårdspartiets gruppledare Kenneth Backgård är det bara i gemensam trupp som oppositionen kan formera ett "reellt alternativ" i väljarnas ögon. Ändå blev det två olika landstingsplaner. Och just nu är läget att Vårdalliansen och Sjukvårdspartiet går fram på olika fronter inför valet. Kenneth Backgård skyller på allianspartierna, han har gjort flera påstötningar men utan resultat, hävdar han, och när Vårdalliansens sonderingar om samarbete kom var det för sent. Om det finns viss borgerlig skepsis gentemot Sjukvårdspartiet är den förståelig. Partiet föddes som ett protest- och missnöjesparti. Den stora striden om Sunderby sjukhus förlorade man, och sedan dess har partiets syften varit diffusa. Kenneth Backgård kallar partiets ledstjärna pragmatismen; att inte låta ideologiska spärrar stå i vägen utan i stället se till medborgarnas bästa. Och det låter ju bra. Men "pragmatism" kan även tolkas som opportunism, maktsökande för maktens skull och allmän politisk opålitlighet. Alla partier vill medborgarnas bästa. Det som skiljer åt är ju just vad man menar med "det bästa". Men så pragmatiska måste allianspartierna - och Sjukvårdspartiet - vara att de i den här situationen gillar läget och ser till den gemensamma saken. Den ambition som Sjukvårdspartiet har för maktskifte i landstinget är densamma som Vårdalliansens: att få bort de rödgröna. De förslag som Sjukvårdspartiet lägger fram liknar i mycket de borgerligas: Patientperspektiv, närsjukvård, vårdval, prioritering av sjukvården. Så alla förutsättningar finns för ett nära och gott samarbete. Med sjukvårdspartisterna ombord får de borgerliga dessutom ytterligare resurser i form av en skicklig kommunikatör, Kenneth Backgård, och en av länets bäst pålästa politiker, Dan Ankarholm. I Boden är Sjukvårdspartiet med och styr tillsammans med de borgerliga. I Luleå har partiet tagit fram ett gemensamt budgetalternativ ihop med borgerligheten. Går det där så borde det gå i landstinget.