Ledare: Välj spår med omsorg

GÅR SNABBT. Politikerna bör tänka efter mer innan de omfamnar höghastighetstågen.

GÅR SNABBT. Politikerna bör tänka efter mer innan de omfamnar höghastighetstågen.

Foto: VIDAR KNAI/Scanpix

Politik2010-01-08 09:15
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Viljestyrkan växer i opposition. När Socialdemokraterna styrde ville de satsa på infrastruktur men anslog inte tillräckligt med pengar. Nu vill de lägga mer pengar på infrastruktur (men helst inte på vägar, och det ska bli dyrare att köra bil). Till och med Norrbotniabanan som funnits på deras bord i åtminstone ett årtionde ska nu äntligen bli av vid ett rödgrönt maktskifte. Socialdemokraternas distriktsordförande Karin Åström lovar "spaden i jorden" direkt vid en valseger. Men varför ska man tro att det blir något av med att infria detta eller andra löften den här gången, efter så många mandatperioder av passivitet? Det ska man inte. Vill man se exempel på mer än tomma ord får man i stället titta åt borgerligt håll. Alliansen har fått mycket gjort sedan den tog över, inklusive satsningar på infrastruktur. Men tyvärr räcker det inte. Mer måste till för att rusta upp Sveriges nedgångna trafiknät. Eftersom det rör sig om stora pengar och stora behov gäller det att politikerna också prioriterar med stor omsorg. Det kan man inte lita på att de gör. Ofta blir det som framstår som tufft, modernt och storslaget mest politiskt omhuldat när det ska byggas ny infrastruktur. Se bara på hur politikerna snabbt omfamnade idén om höghastighetsbanor för tåg, trots ett osäkert underlag och en ifrågasatt utredning. Snabba tåg är häftiga, och föder drömmar om klimatvänliga svenskar som övergett färden i luften och på vägen för det gröna, tuffa tåget. Men billiga är de inte. Notan för att svenskarna ska kunna öka tåg i hög hastighet mellan huvudstaden och Malmö respektive Göteborg är satt till 125 miljarder kronor, varav staten får stå för 59 miljarder, lågt räknat, enligt utredningen. Den summan kan jämföras med de drygt 20 miljarder till nya investeringar som avsatts för hela nästa planperiod (2010-2021). På torsdagens DN Debatt riktar miljödebattören Per Kågeson kritik mot utredningen (han är som sagt inte ensam). Huvudsyftet med höghastighetsbanor är oklart, klimateffekterna små och beräkningarna orealistiska, skriver Kågeson. Människor överger inte bil och flyg bara för att de vinner restid med tåg. Och är det kapacitetsproblemen på järnvägen man vill åt finns ett betydligt bättre och billigare alternativ än nya höghastighetståg: rusta upp de befintliga stambanorna. Det alternativet skulle spara flera tiotals miljarder i jämförelse, och dessutom torde beräkningar av effekter för kapacitet och miljö bli säkrare än för de höghastighetsbanor som än så länge bara existerar i politikernas drömmar. Regeringen bör därför titta närmare och djupare på alternativet att satsa på stambanan, något utredningen om höghastighetsbanor också rekommenderar. De pengar som kan sparas på kuppen kommer ändå att gå åt; Norrbotniabanan behövs, och det snabbt.