Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Det såg ut som debatten om sjukförsäkringen repat sig, efter att innan årsskiftet ha sjunkit till skräpnivå. Får se hur det går efter senaste avsnittet av SVT:s Uppdrag granskning. I reportaget gör redaktionen sitt bästa för att koppla en deprimerad människas tragiska öde till regeringens reformer av sjukförsäkringen. Minst sagt onyanserat. Mer nyanserat blev det dock i den efterföljande debatten i samma program. Socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén (M) förklarade tålmodigt vilken tragedi det var med de tidigare sjukskrivningarna per löpande band, ett system som verkligen bröt ner folk. Han beskrev också hur sjukskrivna äntligen kan få hjälp att ta sig tillbaka. Arbetsförmedlingen har fått utökat ansvar; förtidspensionerade har fått möjlighet att jobba med bibehållen ersättning; en rehabiliteringskedja har införts. Vänsterpartisten LiseLotte Olsson, som i riksdagen hävdat att regeringens politik driver människor i döden, påstod att dörren tillbaka till det gamla är stängd även för Vänstern. Samtidigt lovade hon att oppositionen tänker ge sig på tidsgränserna i sjukförsäkringen om man får makten. En rödgrön valseger hotar därmed ett system som visat sig fungera. Häromdagen kom nämligen Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) med resultaten från en utvärdering av rehabiliteringskedjan. Kedjan infördes 2008 och innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas efter 90 respektive 180 dagar. ISF:s utvärdering visar att prövningen av arbetsförmåga lett till att fler kommer i arbete. Själva tidsgränserna i sig ökar enligt rapportförfattaren drivkraften att arbeta, och förklarar mer än Försäkringskassans nya rutiner framgången. Den "piska" som de rödgröna hävdar är så omänsklig och förfärlig hjälper alltså människor att tag sig ur passiviserande och nedbrytande sjukskrivning. Alla sjukskrivna lyckas inte ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. I lågkonjunktur är det extra svårt att finna arbete. Men det är viktigt att komma ihåg att arbetslöshet inte är en sjukdom. Har man arbetsförmåga hör man inte hemma i sjukförsäkringssystemet, oavsett alternativa möjligheter till försörjning. Tiden då sjukskrivning användes för att dölja arbetslöshet måste vara förbi, och de som har svårt att klara sig på dagens arbetsmarknad ska erbjudas andra alternativ än sjukskrivning. Om fler ska bli anställningsbara krävs också att kostnaden för att anställa sänks. Socialdemokraterna ser inga problem med höga lönekostnader; för dem är det bara bra att så kallade lågproduktiva verksamheter försvinner - sådant är ingenting för högproduktiva sossar. "Solidarisk lönepolitik" har den kallats, denna socialdemokratiska motvilja mot mindre kvalificerade jobb. Den politiken har bidragit till att slå ut människor från arbetsmarknaden. Är det solidariskt?
