LEDARE: Ledare: Våga välja bort

Hur ska man få livet att gå ihop? Det är en fråga som många ställer sig nuförtiden. Möjligheterna ter sig oändliga, valfriheten enorm för den moderna människan. Men med ökad frihet följer också ökade krav, att aktivt välja och prestera. Karriärist eller hemmaförälder är inte längre några alternativ. Nu ska man vara både och, plus tillgänglig vän, träningsnarkoman och hobbysnickare. Livspusslet ter sig allt svårare att lägga. All denna nyvunna frihet har uppenbarligen ett pris. Samma sak gäller på arbetsmarknaden, där alltfler erbjuds sådant som flexibel
arbetstid, fria arbetsformer, mer eget ansvar och lösare ramar. Låter som rena drömmen jämfört med forna tiders löpande band-tillvaro. Men friheten kan bli en fälla. Hur illustreras i en ny SVT-dokumentär, lämpligt döpt till "Livspusslet", som visades häromdagen. Där fick vi möta tre personer som alla älskar sina fria, flexibla jobb - men samtidigt lider av det problem flexibiliteten skapar: möjligheten att kunna ta med sig jobbet hem. Internetuppkoppling och mobiltelefon, kombinerat med engagemang, ansvarskänsla och höga krav gör att "nio till fem" blir till "dygnet runt". Stressen ökar och därmed risken för utbrändhet, varnar arbetslivsforskarna. Naturligtvis är det lätt att döma ut dessa människor, lyckligt lottade med jobb de älskar men ändå inte nöjda, som otacksamma gnällspikar. Trots en del utbrända IT-konsulter och toppadvokater domineras sjukskrivningsstatistiken av människor i branscher som tung industri och vård/omsorg; två sektorer där arbetsformer och arbetstider ofta är tämligen fasta. Forskningen visar dessutom att risken för sjukskrivning ökar med monotont arbete och stora arbetsplatser. Så nog är mer frihet, ansvar och inflytande en välgörande utveckling för arbetslivet i stort. Ändå berättar ett program som "Livspusslet" något väsentligt: frihet är jobbigt. Friheten att välja innebär också ångesten att behöva välja bort saker. Kombinerat med föreställningen att allt är möjligt ökar detta risken för att vi börjar ställa omöjliga krav - på andra, på oss själva, på livet. I programmet varnar en arbetslivsforskare för att göra det här problemet
individuellt. Samhället måste lösa det, anser hon. Samhället är dock som bekant en sammanslutning av individer. Så slutsatsen blir ändå att det är upp till var och en att lära sig hantera en värld full av möjligheter. Att låta staten eller någon annan sätta upp nya ramar och begränsningar, bara för att vi ska slippa valets börda, vore sannerligen att omyndigförklara oss själva. Problemet är egentligen inte för mycket att välja på, utan oviljan att avstå från
något. Enda lösningen är att våga välja bort en del bitar, så slipper man lägga
pussel som inte går ihop.

Ledare: Ledare: Våga välja bort