Artilleriregementet A9 i Boden har fått klara sig utan kanoner sedan årsskiftet. Samtliga haubitsar är ivägskickade för ombyggnation men leveransen av det nya systemet Archer dröjer, rapporterade Kuriren i går.
Sverige står alltså helt utan artilleri. Och det kan dröja över ett år innan pjäserna till slut levereras.
"Internationellt är signaleffekten av att vi är ett land som står utan artilleripjäser kanske större än vi tror", sa A9-chefen Anders Callert i en kommentar till Officerstidningen.
Det finns i dag inget omedelbart invasionshot mot Sverige. Men precis som ÖB.s uttalande om "enveckasförsvaret" och overksamheten vid den ryska flygövningen i påskas sänder ett artilleriförband utan haubitsar signaler till omvärlden om tillståndet inom den svenska försvarsmakten. Fel signaler.
Under Folk och försvars rikskonferens i Sälen den 15 januari, slog försvarsminister Karin Enström (M) i ett tal fast att: ”Säkerhets-, krisberedskaps- och försvarspolitiken syftar till att hela tiden, dygnet runt, vara förberedd på att det oförutsägbara kan inträffa.”
Två månader senare, när en rysk styrka med tunga bombplan övade anfall mot Sverige fanns inget svenskt stridsflyg som var redo att lyfta för att dokumentera eller avvisa inkräktare. Inte ett enda. Nato, som hade 24-timmarsberedskap, sände däremot upp två plan från Litauen.
Bara det faktum att vi har en oberäknelig och militärt stark granne i Ryssland borde väcka flera viktiga frågor bland Sveriges försvarspolitiker. Vad syftar den militära upprustningen till? Kommer Ryssland att bli mer autoritärt och mindre demokratiskt? Vad händer med president Putin?
I skuggan av det senaste halvårets intensiva försvarsdebatt verkar det som om nyttan med ett svenskt Nato-medlemskap börjar gå upp för allt fler. Försvarsberedningen konstaterar i sitt delbetänkande till exempel att ”Nato är den enda organisation som har en utvecklad förmåga för ledning och genomförande av krävande militära insatser i Europa och globalt”.
Nu har dessutom KD:s nuvarande och tidigare försvarspolitiska talespersoner fått partistyrelsens bifall för en motion om Nato-medlemskap till partiets riksting.
I veckan nummer av tidningen Kristdemokraten skriver Mikael Oscarsson, Else-marie Lindgren, Erling Wälivaara, Åke Carnerö och Jan Erik Ågren: "Låt försvarsberedningen utreda vad medlemskapet skulle innebära. Att inte vilja ha reda på vad ett medlemskap skulle innebära i 'kostnader' och 'intäkter' vore besynnerligt med de fakta vi nu har på bordet. Nu är tiden mogen att ta tydliga steg mot ett medlemskap i Nato. Ett svenskt medlemskap skulle öka tryggheten för oss och våra grannländer."
ÖB har redan gjort klart att försvaret maximalt klarar att försvara en begränsad del av Sveriges territorium i en vecka. Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har förklarat att Sverige, som icke-medlem, inte kan förlita sig på hjälp från Nato vid en eventuell kris.
Det börjar röra på sig i Nato-frågan. Folkpartiet och Kristdemokraterna lyfter tydligast fram fördelarna med ett medlemskap. Men det är Moderaterna och Socialdemokraterna som avgörandet i sina händer.