Styrdokument, visioner och strategiplaner. Byrålådorna hos landets kommuntjänstemän svämmar över av allehanda dokument om hur framtiden ska gestalta sig. Men vad blir det av alltihop?
Risken är stor för att de storstilade dokumenten förblir skrivbordsprodukter medan världen runt om oss förändras.
Det finns naturligtvis undantag. Alla påverkas av gruvnäringens utbredning i Gällivare, vilket föder krav på sammanhållen samhällsplanering.
I Gällivares fall är det kanske till och med smart att samlas kring en tydlig vision?
Efter att ha läst igenom visionsdokumentet Gällivare 2030 - en arktisk stad i världsklass, som kommunfullmäktige ska ta ställning till den 23 maj, ändrar jag mig snabbt.
Visionen, som bland annat ska ligga som grund för kommunens långsiktiga arbete med näringslivsutveckling, vård, skola och omsorg, nämner knappt ens dessa saker vid namn.
Nej, enligt Vision 2030 ska Gällivare bli ett lekland för hipsters från storstaden. Är det en realistisk vision för en kommun med 18.000 invånare i Norrlands inland? Är det ens vad folk vill ha?
Genom fyra påhittade personers dagbok får vi en inblick i hur livet som Gällivarebo ser ut 19 år framåt i tiden. Det är häpnadsväckande läsning.
Glöm raggarrundan och en korv med bröd i ett folktomt centrum. I framtiden tar man i stället en take-away-sallad och sätter sig vid låtsaskanalen där låtsasbåtarna förtöjer. Man tar en låtsasdrink på ett låtsashotell och det känns "lite New York". Och på toppen står en stor låtsaskåta i glas och blänker, "den är väl full av folk som vanligt".
Vidare spelar Luleå Hockey låtsashockey i en låtsasarena som även inrymmer simhall, kulturcentrum, gymnasieskola och ett inglasat köpcentrum med "lagom temperatur och inga mygg". Där arrangeras för övrigt välbesökta operakvällar, diktuppläsning av Bruno K Öijer och "tokdisco".
Jag vet inte hur bra det här exemplet passar in i min hipster-hypotes, men i en passage från de påhittade dagböckerna bygger en 41-årig gruvarbetare en glasveranda med inspiration från mumintrollen. Ja, en glasveranda med inspiration från mumintrollen, det står så!
Visst hade jag kunna valt ut andra exempel, men det hade varit omöjligt att gå runt någon av alla stolligheter som förekommer. Det kan inte vara något gott tecken för en vision som gör anspråk på att vara vägledande för utvecklingen av Gällivare kommun. Och då har jag inte ens nämnt linbanan till Dundret.
Jag kan garantera att det inte kommer att vara ofta som den här ledarsidan håller med Bror Wennström från Sveriges kommunistiska parti (SKP). Men i en intervju gårdagens Kuriren slår han faktiskt huvudet på spiken.
"Vi har gjort en sammanräkning av kostnaderna som den här planen dragit med sig och kommit fram till att det rör sig om cirka 20 miljoner och vad har vi fått? Jo, bilder på spektakulära byggnader med liftar upp till Dundret ritade av en hord konsulter, visioner om gondoler på Vassaraälven för att nämna två av stolligheterna, en kortfilm och en hög av konsulträkningar."
Bror Wennström och SKP säger därför blankt nej, liksom Lars Alriksson (M) gjorde i kommunstyrelsen. För medborgarnas bästa hade det varit välkommet om fler hade vågat sätta ner foten när visionen nu ska behandlas i fullmäktige.
För den har väl knappast betalts med påhittade personers låtsaspengar?