LEDARE: Ledare: Tveksam stympning

Debatten om omskärelse av pojkar har tagit fart efter att landstingen uppmanas att från den 1 oktober erbjuda den tjänsten. Flera landsting och läkare vägrar att utföra ingreppet. "Det är ett stympande ingrepp utan medicinsk grund. Det är att jämställa med kvinnlig könsstympning, säger Gunnar Göthberg som är ordförande för Svensk barnkirurgisk förening och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Det handlar till stor del om judiska och muslimska pojkar, eftersom det är en del av den religiösa ritualen. Omskärelsen motsvarar det kristna dopet, en bekännelse och ett upptagande i församlingen. Två av tre svenska barnkirurger vägrar utföra ingreppet. Att ta bort förhuden från pojkarnas penisar ska bara ske av rent medicinska skäl, menar de. De anser att det är ett övergrepp eftersom det görs utan individens/barnets medgivande och när det görs av andra än läkare ska de jämställas med misshandel. Uppskattningsvis genomförs 3.000 omskärelser av pojkar per år i Sverige. Av dem görs bara 1.000 på sjukhus.
Resten är köksbordsingrepp, alltså utförs av icke läkare och utan myndigheters tillstånd. Risken för infektioner och andra komplikationer är stor. Av Sveriges 21 landsting vägrar idag tolv att utföra omskärelser. De landsting som genomför ingreppet idag tar betalt för att göra det. Avgiften varierar kraftigt från en tusenlapp till 10..000 kronor. Det är kostnaderna som tycks utgöra det största hindret för omskärelser på sjukhus. Landstingen har inte råd att utföra ingrepp som inte har medicinska skäl. De som vill ha ingreppet utfört tycker prislappen är för hög. Det innebär, att även om landstingen bestämmer sig för att ge möjlighet till omskärelse under säkrare förhållanden kommer de med största sannolikhet att ta rimligt betalt för ingreppet, vilket i sin tur innebär att flertalet av pojkarna även i fortsättningen kommer att förlora sin förhud på ett köksbord, i hemlighet och utan myndigheternas insyn. Detta är ett dilemma. Det är svårt att tro att muhammedaner och judar kommer att sluta omskära sina pojkar. Religiösa seder tas inte bort så enkelt. Vi kan tycka vad vi vill om detta, men så är det. Visst, omskärelse av pojkar kan jämföras med kvinnlig könsstympning, även om intentionerna är olika. Vid kvinnlig könsstympning är det sexuella lusten som ska förhindras. Mannens makt över den kvinnliga sexualiteten ska befästas. Så är inte fallet när det gäller omskärelse av pojkar. Men likväl är det ett övergrepp på unga pojkar som inte själv får avgöra och bestämma över sin egen kropp. I Sverige har vi ofta barndop, vilket innebär att barnet döps och blir upp-
tagen i församlingen genom att vatten stryks på barnets huvud från ett dopfunt. Men väljer barnet att i vuxen ålder gå ur kyrkan är det en enkel procedur och utan kroppsliga men. En muslimsk eller judisk pojke som vill göra detsamma har förlorat sin förhud och kan aldrig få tillbaka den. Vad är viktigast, religiös sed eller en individs rätt att bestämma över sin egen kropp? Och är det allmänhetens sak att betala för ett icke medicinskt ingrepp? Tveksamt!

Ledare: Ledare: Tveksam stympning