Ledare: Tungt att ta täten

KRIGSHERRE. Miljöminister Andreas Carlgren (C) vill leda världen i kampen mot klimatförändringarna.

KRIGSHERRE. Miljöminister Andreas Carlgren (C) vill leda världen i kampen mot klimatförändringarna.

Foto: JONAS EKSTRÖMER/Scanpix

Politik2009-03-11 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Miljöminister Andreas Carlgren (C) är en ambitiös man. "Sverige ska ta ledningen i klimatarbetet", sade han till Ekot när regeringen på tisdagen presenterade några nyckelförslag i sin kommande klimatproposition. Och regeringen siktar högt. Särskilt högt - anmärkningsvärt med tanke på att det rör sig om borgerliga förslag - när det gäller skatter. Det blir höjd skatt på diesel, med 40 öre per liter. Den koldioxidbaserade
fordonsskatten höjs med fem kronor per gram för bilar som släpper ut mer än 120 gram koldioxid per kilometer. Nyregistrerade lätta lastbilar, bussar och husbilar drabbas också av denna skatt. Dessutom blir koldioxidskatten högre för vissa industrier och för jord- och skogsbruk. Den sistnämnda idén har fått jordbrukarnas företrädare att reagera. Lars-Göran Pettersson, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, kallar förslaget för en "krigsförklaring", och anklagar regeringen för "skattechock". Någon chock ska det dock inte behöva bli, totalt sett. Andreas Carlgren flaggar för sänkta skatter och arbetsgivaravgifter som kompensation. Och då förändringarna blir aktuella först om ett par år ges tid för konsumenter och företag att ställa om. Man önskar dock att regeringen hade varit lika konkret i sina förslag om dessa utlovade kompensationssänkningar som i förslagen om höjningar. Framtidstron inom svenskt näringsliv stärks knappast av klara besked om pålagor men vaga ordalag om lättnader. Att en viss utjämning sker i fördelningen av koldioxidskattebördan är i och för sig naturligt. En massa undantag för olika branscher och verksamheter blir ineffektivt i längden. Men det gäller att vara på sin vakt. Blir beskattningen för tuff flyttar produktionen till mer tillåtande länder. Då blir det färre arbetstillfällen i Sverige medan utsläppen globalt sett kanske ändå ökar. Därför är det bra att regeringen på sikt vill ta bort koldioxidskatten för de industriföretag som redan ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Någon större hänsyn till privatpersoner som släpper ut verkar regeringen dock inte vara beredd att ta. Särskilt i glesbygden tar de flesta bilen för att de behöver det, och glesbygdsbor hör därför till dem som drabbas hårt av högre koldioxidskatter. Nu får en del av dem, eftersom alla inte lär ha råd att skaffa sig en miljöbil, högre fordonsskatt att se fram emot. Men det verkar inte bekomma Andreas Carlgren och regeringen, som ser fram emot att få göra Sverige till ett ledande land inom utsläppsminskningar. Trots att Sverige redan står för ynka 0,2 procent av världens utsläpp av växthusgaser, och varje svensk bara släpper ut runt hälften så mycket som den genomsnittlige västerlänningen. Det hade varit rimligare, och att föredra, om Sverige i stället försökte ta täten på andra områden. Världsledande i höga skatter är vi redan.