Sedan 2006 har rättsväsendet årligen fått fem miljarder mer. Polisens anslag har ökat med 30 procent. Antalet poliser i landet har ökat från 17.000 till 20.000.
Det är stora och viktiga satsningar på en av statens allra viktigaste kärnuppgifter: Brott är för många den allvarligaste frihetsinskränkningen i dagens samhälle.
Under samma period har andelen brott som klaras upp minskat. Hur går det ihop? Det gör det inte.
Siffrorna säger visserligen inget om vilken typ av brott det gäller. Vissa brottskategorier har ökat drastiskt sedan 2006. Andra har minskat. Och att nysta upp bedrägeribrott på internet kräver trots allt större arbetsbörda än att skriva fortkörningsböter.
Det har skett målmedvetna satsningar på fler poliser och ökade resurser till rättsapparaten. Hade polisens problem bara berott på resurser hade de varit lösta för länge sedan.
Viktigare än regeringens stadigt växande anslag är nog polisens kommande omorganisation. 21 länspolisorganisationer, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium slås samman till en enda myndighet 2015.
Förhoppningsvis kommer sammanslagningen att skapa en mer lättstyrd verksamhet - samtidigt som den sparar administrationskostnader. Det har varit svårt för länspolisen att samarbeta över länsgränserna och dessutom väldigt dyrt för varje myndighet att hålla sig med specialistkompetens som krävs - men sällan eller aldrig används.
Polisens problem handlar om organisation, inte pengar. Så mycket står klart. Men ökad centralisering får inte vara det enda svaret på polisens problem.
Justitieminister Beatrice Ask (M) gästade i går den nationella Trygghetsfonferensen i Kulturens hus i Luleå.
Det var tredje gången kommunförbundet, landstinget, länsstyrelsen och länspolisen arrangerade konferensen och årets tema var hur var hur man skapar trygga och attraktiva livsmiljöer.
Under pressträffen lyfte Beatrice Ask fram det goda samarbetet som existerar när det gäller att bekämpa och förebygga brottslighet i Norrbotten. Hon kallade länet för ett föredöme, eftersom alla kommuner och polisen tecknat ett formellt avtal om samverkan.
Konferensen samarrangeras av kommunförbundet, landstinget, länsstyrelsen och länspolisen. Och bara det är väl någon form av kvitto på att aktörerna är beredda att samverka för att skapa trygghet på gator och torg?
Frågan är om just den lokala samverkan kommer att förbättras med den nya polisorganisationen.
Om medborgarna får längre till polisledningen, blir det då också längre till polisen? Inte nödvändigtvis. Men risken finns.
Ska tryggheten och uppklarningsprocenten öka är det betydelsefullt att den lokala förankringen finns kvar genom ett uttalat ansvar att samverka med kommunerna.
Polisen i Norrbotten tappar 14 miljoner kronor under de närmaste åren - eftersom brotten i länet är förhållandevis få. Det vore mycket oklokt att låta besparingar gå ut över samverkansarbetet.