LEDARE: Ledare: Tro på ett gott år

Trots namnet är nyår i viss mån en högtid för att fira av det gamla. Men medan året som gått får nöja sig med några nostalgiska blickar och sedan en vänlig spark i baken på vägen ut, är året som komma skall själva hedersgästen på festen. En ny tid att se fram emot är vad som framför allt ska firas. Mer än något gammalt som går upp i rök kan exploderande fyrverkeripjäser ses som ett hoppets ljus som tänds och sprids i den mörka nyårsnatten. Därför kan mängden fyrverkerier och intensiteten i nyårsfestandet betraktas som en måttstock för hur mycket framtidstro svenska folket har. Med lågkonjunktur och fortsatta finansmarknadsproblem att se fram emot borde det borga för en lugn, tyst och mörk nyår. Men så blir nog inte fallet. Det verkar faktiskt som om hoppet lever hos svenskarna. Tidskriften Fokus lät för ett tag sedan opinionsföretaget Synovate fråga svenskar: "Rent allmänt, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt eller fel håll?" Svaret blev med tanke på de ekonomiska prognosmakarnas dystra besked tämligen positivt. 39 procent tyckte att utvecklingen går åt fel håll; 20 procent visste inte
eller tyckte både och; 41 procent ansåg att utvecklingen går åt rätt håll. Andelen optimister har dessutom ökat sedan en tidigare undersökning i höst, på tvärs med den ekonomiska utvecklingen kan man tycka. I takt med denna hoppingivande trend har även förtroendet för regeringen ökat, att döma av de opinionsmätningar som gjorts. En del beror naturligtvis på den rödgröna oppositionens schabblande. Men även alliansens förmåga så långt att hantera finanskris och varsel på arbetsmarknaden spelar roll. Särskilt finansminister Anders Borg (m) har i mångas ögon växt med uppgiften. Nu är varken hopp eller förtroende alltid välgörande, åtminstone inte i för stora doser. Att räkna med att saker och ting löser sig på sikt kan ge upphov till just
sådan kortsiktig hantering av pengar som vi sett för mycket av de senaste åren. Och överdrivet förtroende för politikerna att fixa biffen ökar risken för passivitet - och för stora besvikelser. Lite politikerförakt är bra för balansen. Förtroende har även spelat en central roll för finansmarknadernas problem.
Finanskrisen är en förtroendekris; bankerna litar inte på varandra. Finansbubblan blåstes dock upp av för mycket förtroende för hur andra aktörer skötte sina affärer, utan att tillräcklig insyn fanns. Så förtroende är bra - men kontroll är bättre, som man säger i det militära. Ändå är optimism i grunden verkligen en positiv kraft, eftersom den verkar självförstärkande. Konjunkturen styrs av oss alla. Ju mer vi hoppas desto mer fel får dysterkvistarna i sina förutsägelser. Därför är det en välgärning att tro på ett gott nytt år.

Ledare: Ledare: Tro på ett gott år