Ledare: Tomma välfärdslöften

UTAN GARANTI. Det är inte alls säkert att ökade statsbidrag till kommunerna leder till mer personal i äldreomsorgen.

UTAN GARANTI. Det är inte alls säkert att ökade statsbidrag till kommunerna leder till mer personal i äldreomsorgen.

Foto: HENRIK MONTGOMERY/Scanpix

Politik2010-04-29 06:01
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Tolv miljarder låter väldigt mycket. Och för tolv miljarder kronor kan man köpa sig en hel del. Men för Sveriges 290 kommuner och 20 landsting/regioner som nu av vänsteralliansen utlovats denna summa i extra tillskott fördelat på två år, är tolv miljarder inte väldigt mycket pengar - inte sett till sammanhanget. Kommunsektorn beräknas 2011 ha 772 miljarder kronor i totala intäkter. 12 miljarder delat på två år blir sex miljarder, vilket innebär ett tillskott på ungefär åtta promille per år. Ändå har de rödgröna mage att presentera detta som en "välfärdssatsning" så stor att den innebär en ändrad färdriktning för Sverige. "Vår satsning på välfärden möjliggör en tryggare vård och omsorg för äldre, mindre barngrupper i barnomsorgen och fler utbildade lärare kring barnen i skolan", skriver oppositionen. "Det kommer att stärka välfärdens kvalitet i Sverige", lovar de rödgröna partiledarna. Ett löfte det inte finns några garantier alls för att de ska kunna hålla. För det första är det som sagt i sammanhanget ingen stor satsning det rör sig om. De rödgröna utlovar 10.000 nya jobb under stora fanfarer, men det i en sektor som sysselsätter över en miljon människor. För det andra finns alla möjligheter för kommuner och landsting att slussa de nya pengarna vidare till något helt annat än fler välfärdsarbetare. Det kan likaväl bli fler byråkrater eller sporthallar för hela slanten. För det tredje visar siffror som kommunernas eget samarbetsorgan, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram, att det inte finns något enkelt samband mellan mer pengar och högre kvalitet. Även inom kommun- och landstingssektorn går det nämligen att göra saker på olika sätt, bra och dåliga, och få högst olika resultat med samma mängd resurser. Detta visar att det går att bli bättre utan att nödvändigtvis alltid få mer pengar att röra sig med. Det gäller då att folk pressar politikerna att få valuta för skattepengarna. Och att politiker i sin tur sätter press på verksamheterna, öppnar upp för alternativ och släpper in konkurrens i systemen. Kommunsektorn går inte på knäna idag: SKL:s senaste prognos visar att tillväxten i kommunernas skatteunderlag stiger från runt en och en halv till över fyra procent de kommande åren. Men mer pengar är aldrig nog för kommunpolitikerna, och SKL kommer naturligtvis glatt att ta emot varje tillskott till sina medlemmar med påståenden om att det här, det är viktiga pengar för välfärden. Trots att det alltså inte stämmer.

Mer allvarligt än att de rödgröna utmålar sin småaktiga överbudspolitik som en omvälvande satsning på kommunsektorn, är emellertid att tolv miljarder kronor, tagna för sig i ett annat sammanhang, faktiskt är väldigt mycket pengar. Och de skulle göra större nytta någon annanstans.