Ledare: Tillväxt som stör

LUGNT. Frågan är hur levande landsbygdsborna vill att landsbygden ska vara. Foto: HASSE HOLMBERG/Scanpix

LUGNT. Frågan är hur levande landsbygdsborna vill att landsbygden ska vara. Foto: HASSE HOLMBERG/Scanpix

Foto: Hasse Holmberg

Politik2009-03-18 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Det fina med strategier är att de är långsiktiga. Kallar man sin plan för strategi blir det svårare att anklagas för att inte uppnå sina mål. "Jamen, det här är ju en långsiktig process", kan politikern försvara sig. Formuleras målen i sin tur lagom luddigt blir ansvarsutkrävandet ännu svårare. Och vackra mål finns det gott om i regeringens nya landsbygdsstrategi. Landsbygdens "utvecklingskraft" ska "stärkas". Det ska finnas ett "lönsamt företagande, en väl utvecklad infrastruktur, en god servicenivå, ett betydande lokalt inflytande och goda utbildningsmöjligheter". Överallt. För att sålunda "stödja skapandet av attraktiva företags- och livsmiljöer"
tänker regeringen baka in ett landsbygdsperspektiv i allting de företar sig i fortsättningen. Det låter, liksom målen, väldigt bra. Men landsbygdsperspektivet lär få svårt att trängas med alla andra; hållbarhets-, jämställdhets-, företagar-, mångkulturellt med flera perspektiv, som varje politiskt korrekt politiker numera måste anamma. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, välkomnar ändå att det nu blir ett tydligt landsbygdsperspektiv i regionalpolitiken. Och regeringen kan behöva stryka lantbrukare och övrigt landsbygdsfolk medhårs efter den kontroversiella
klimatpropositionen. Den innehöll också långsiktiga mål men tillräckligt konkreta skattehöjningar för att få LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson att gorma om "krigsförklaring". Lars-Göran Pettersson hade nu velat se regeringen lyfta fram de gröna
näringarnas konkurrenskraft mera i sin strategi. "Det är dags att se landsbygden som den tillväxtfaktor den faktiskt är", säger han. Men nog försöker regeringen. I strategiskrivelsen nämns vindkraft och bioenergi som framtida tillväxtnäringar. Turism och råvaruproduktion lyfts fram som två andra viktiga tillväxtbranscher. Näringsminister Maud Olofsson (C) ser strategin som "ett tydligt värderingsskifte" i synen på landsbygden, som varken "ett museum eller en tärande sektor". Dessa båda synsätt har tidigare kombinerats i begreppet "levande landsbygd", där landsbygden betraktats som en vacker men subventionerad miljö av öppna fält och gulliga gårdar, för stadsbor att susa fram i på sina söndagsutflykter. Nu vill näringsministern i stället att landsbygden ses som "en motor i jobbskapande och tillväxt". Att tänka i sådana termer, av tillväxt och företagande, är lika rätt på landsbygden som i staden. Bara man kan få landsbygdsborna med sig på att exploatera sina tillgångar mera. Vindkraftsparker, gruvbrytning och vägbyggen tas inte alltid emot med öppna armar. Skogen, strandtomterna och jakten vill en del helst ha ifred. För många är själva poängen med livet på landsbygden att det inte är en massa liv. Och det finns tyvärr inga tysta tillväxtmotorer.