300 amerikanska tidningar försvann 2009. Ytterligare 150 gick i graven ett år senare.
Tidningsdöden har sedan dess bromsats upp något. Men anrika amerikanska tidningar, vissa mer än hundra år gamla, fortsätter att stänga ner. Under de senaste fyra åren har de största tidningarna i USA tappat över en miljon i upplaga, vilket motsvarar en minskning på nästan tio procent.
Stora tidningsdrakar som Boston Globe, Chicago Tribune och Los Angeles Times, som är dominerande tidningar i amerikanska metropoler, befinner sig på fallrepet. Om den ekonomiska krisen fortsätter är frågan om det kommer att finnas några tidningar kvar att skriva om den.
Skulden för tidningsbranschens kollaps brukar förutom den ekonomiska krisen tillskrivas internet - och framförallt mediekoncernernas problem att anpassa sig till nya konsumentbeteenden.
Allt fler läsare väljer att läsa tidningar på nätet i stället för att teckna en prenumeration av en hemburen papperstidning. När intäkterna från den tryckta tidningen faller behöver mediebolagen hitta nya intäkter. Men varför skulle läsarna plötsligt vilja betala för något som tidigare varit gratis?
I februari deltog jag i en journalistresa till USA arrangerad av Svenska medialen. En av höjdpunkterna på resan var studiebesöket på The New York Times kontor på Manhattan.
För två år sedan införde New York Times en betalvägg på nätet. Det var en inriktning som då dömdes ut och hånades. Satsningen har dock överträffat alla förväntningar. Marknadschefen Raymond Pearce berättade att tidningen i dag har omkring 650.000 digitala prenumeranter. Affärsmodellen, där den som väljer en digital prenumeration får papperstidningen på köpet, har dessutom haft den bonuseffekten att upplagan av papperstidningen ökat.
Tidningen har, precis som alla andra sparat och gjort sig av med folk. Dock lägger man fortfarande massor med tid och resurser på kvalitetsjournalistik. Därmed har man också lyckats bibehålla trovärdigheten i varumärket. Medan andra tidningar knappt låter reportrarna lämna parkeringsplatsen har New York Times utökat utrikesbevakningen. Tidningen har inte mindre än 75 utrikeskorrespondenter och man startar nya editioner på mandarin och portugisiska.
Förra året genererade New York Times för första gången större intäkter från prenumeranter än från annonsörer. Det visar att det finns en potentiell betalningsvilja bland konsumenterna. Och inte bara om man heter New York Times. En tredjedel av alla tidningar i USA tar i dag betalt för nätinnehållet. Försäljningen av tidningar i USA ökade dessutom förra året - med fem procent - för första gången sedan 2003.
Om betallösningen kommer att lyckas på lång sikt? Inte en aning.
Affärsmodellen grumlas just nu av kraftigt minskande annonsintäkter på nätet. Exemplet New Tork Times visar dock att det går att ta betalt för god journalistik - även på nätet. Det är signaler som borde väcka hopp även i Sverige.