LEDARE: Ledare: Tätt med byråkrater

Liberala tankesmedjan Timbros välfärdsrapport från i somras fick Luleås kommunalråd Karl Petersen (S) att gå i taket. I en genomgång av kommunernas prioriteringar tog Timbro upp Luleå som exempel och skrev: "En kommun som lägger så mycket pengar på kultur och fritid har resurser att undvika nedskärningar inom vad som borde vara prioriterade områden". Karl Petersen svarade med att kalla rapporten ett beställningsarbete från högerextrema krafter. Nu får kommunalrådet lite nyårsläsning att uppröras över. Timbro ger ut en ny rapport, där tankesmedjan en än gång tittat på hur kommunsektorn använder sina pengar. I rapporten, med titeln Byråkratexplosionen, jämför ekonomen Johan Kreicbergs utvecklingen av administrativ personal med andra personalgrupper. Tidsperioden Timbro tittat på är 2001-2007, då kommunsektorns resurser ökade. Undersökningen visar att administratörer i kommun- och landstingsförvaltning ökade med 29 procent, att jämföra med exempelvis lärare (5,0 procent) och sjukvårdspersonal (14,1 procent). Mer än var sjätte person som anställdes var administratör. I Norrbotten var byråkrattillväxten 37,4 procent och för personal inom vård, skola och omsorg 5,6 procent. Även i län där antalet äldre och yngre minskade blev administratörerna fler. "Det förefaller nästan som att kommuner och landsting i de krympande länen försökt kompensera det minskade behovet av lärare och vårdpersonal med att expandera den offentliga förvaltningen", skriver Johan Kreicbergs. Hans slutsats blir att "ökade resurser till kommuner och landsting inte är någon garanti för ökad personaltäthet inom vård, skola och omsorg." Det hade nog de flesta anat, men det är bra att få det underbyggt av hårda siffror. Personaltäthet är i och för sig inte ett bra kvalitetsmått, men kommunpolitikernas begäran om mer statliga bidragspengar motiveras ofta med att värna personalen inom olika välfärdstjänster, så det är en fullt rimlig granskning Timbro gjort. Några reservationer måste ändå göras. Administratörer kan också göra nytta. Utan ekonomihandläggare skulle hushållningen med våra skattepengar vara (ännu) sämre. En annan invändning rör självstyret. I rapporten förs idén fram att staten ska styra mer över var dess bidragspengar går. Men en del av byråkratexplosionen kan faktiskt förklaras av just statens tendens att lägga på kommunsektorn nya krav - även om kommun- och landstingspolitiker samtidigt gillar att ståta med jämställdhetskonsulter, klimathandläggare, mångfaldskonsulenter, näringslivsutvecklare och horder av informatörer. Det bästa vore om kommunerna fick fler egna finansieringsmöjligheter, för att kunna bli mindre beroende av staten - och tvingas att bli det. För att inleda avvänjningen bör statsmakten hålla hårdare i pengarna nästa gång kommunerna ropar på hjälp.

Ledare: Ledare: Tätt med byråkrater