LEDARE: Ledare: Tala om självmord

Att unga kvinnor har det jobbigt och mår psykiskt dåligt diskuteras i alla fall då och då. Sämre med diskussion är det om att även män mår dåligt, oroar sig, utsätts för våld, och tar till droger och självmord i större utsträckning än kvinnor. Det är som om vi vant oss vid att manlighet hör ihop inte bara med att vara tuff, utan också med att ha det tufft. I Tendens i P1 denna vecka är temat manlighetens problem. "Varför är det så tyst om den manlighetsrelaterade döden?" var frågan som ställdes i onsdagens program. Tre gånger fler män än kvinnor i åldern 15 till 25 dör varje år. Unga män med självmordstankar tar oftare steget fullt ut. Att män inte själva pratar mer om sina problem kan ha att göra med ett kvarlevande mansideal om stoisk tystnad; den större handgripligheten beror kanske på testosteronet. Men problem med mobbning, utsatthet, våld mot andra och sig själv, är alltför viktiga för att reduceras till en könsrollsdiskussion. Synd är det om människor, inte om ett visst kön. Särskilt självmord skulle överhuvudtaget behöva diskuteras mer. Om en dödsorsak tre gånger vanligare än trafikolyckor är det relativt tyst. Tystnaden är på sitt sätt talande. Självmord är fortfarande ett tabu, inbäddat i känslor av synd och skam, jobbigt att prata om och svårt att skildra. Regeringen gav i september Karolinska Institutet uppdraget att genomföra pilotstudier för att förebygga självmord. Syftet är att sprida kunskap om "självmordsprocessen", och hur en "självmordsnära" person på bästa sätt kan hjälpas. Det här är en del av regeringens insatser för färre självmord, med en vision om att noll personer ska ta sitt liv. Och kunskap är bra, men bespara oss orealistiska nollvisioner. Förväntningarna på staten och politiken att "lösa" problemet bör inte vara höga. Det här är saker som går djupare än så, och som alla måste hantera. Vi lever i ett samhälle där barndomen ofta idylliseras och ungdomsåren idealiseras. Mobbning, lidande och förtvivlan bland unga skrämmer vuxna så till den grad, att de ibland reagerar med att förminska problemen, trots att de, en gång unga, borde veta bättre. Inställningen att "barn ska få vara barn" som ska skyddas mot allt prat om otrevligheter hjälper inte, bättre är att prata mer om de livets hårda prövningar som inte ens barn kommer undan. Det jobbiga försvinner inte för att det tystas ner. En som brutit tystnaden är den amerikanske lokalpolitikern Joel Burns från Textas. I ett uppmärksammat internetklipp manar han utifrån sina egna erfarenheter unga som har det svårt, inte anses passa in, mobbas och går i självmordstankar, att hålla ut - livet blir bättre. Även om vuxenlivet inte heller är en dans på rosor innebär den större frihet att välja en mer förstående omgivning. Trots att ungdomen kan vara ljuv ter den sig för många ibland närmast outhärdlig. Då kan det vara en tröst att livet med tiden faktiskt brukar bli bättre.

Ledare: Ledare: Tala om självmord