Det bara växer och växer. Programtidningen till Almedalsveckan är i år 110 sidor tjock och innehåller nära 1.500 programpunkter. Årets politikervecka är den största någonsin, trots att det är långt till nästa val.
Alla är där. Politiker, journalister, kändisar, företag, föreningar, intresseorganisationer, myndigheter, kommuner och regioner.
LO satsar en miljon på att synas och höras i Almedalen. Försvarsmakten gör av med nästan lika mycket. Arbetsgivarorganisationen Almega spenderar två miljoner.
Det är naturligtvis svårt att förutsäga nyttan. Och det är antagligen många fler tokstollar än bara Gudrun Schyman som bränt upp 100.000 kronor för lite PR.
Turistekonomiskt är i alla fall veckan ett jättelyft för Gotland. Enligt Gotlands Tidningar spenderar de 11.000 besökarna 90 miljoner kronor på boende, mat och shopping. Wisby Hotell är fullbokat under Almedalsveckan, ända fram till år 2016.
De stora horderna av politiker, journalister och lobbyister hade på söndagseftermiddagen ännu inte nått Visby. Det hade sina fördelar. Första dagen gick det fortfarande att ta sig fram obehindrat längs Hästgatan. Annat blir det längre fram under veckan.
Många tycker att Almedalsveckan är ett förfärligt slöseri med pengar. Det är lätt att hålla med. Det äts grillbufféer och dricks en del rosévin på andras bekostnad. Några viktiga beslut fattas inte.
Ändå. Alla partiledare är där. Med några få undantag är alla seminarier, debatter och föreläsningar öppna för allmänheten. Chansen är hyfsat stor att stöta på Fredrik Reinfeldt eller Håkan Juholt på gatan.
Först ut bland riksdagspartierna var Miljöpartiet med de nya språkrören Gustav Fridolin och Åsa Romson. De nytillträdda språkrören leder ett parti i kraftig uppgång. Men hittills har man inte riktigt markerat var någonstans man hör hemma. Det öppnar för samarbeten. Alla vill nämligen ha de gröna på sin sida.
Riksdagsledamoten Hans Wallmark (M) skrev i en debattartikel i Expressen i söndags att han önskade ett regeringssamarbete mellan alliansen och Miljöpartiet. I Finland går det ju bra att kombinera ansvarsfull ekonomisk politik med grönt inflytande, menade han.
I samma tidnings politikerutfrågning gav dock språkröret Gustav Fridolin allianssamarbetet kalla handen.
"Det är svårt att få ihop våra satsningar med ett politiskt program som regeringen har, som verkar ha sänkta skatter som svar på alla frågor".
Om regeringens svar på alla frågor är sänkta skatter så har Miljöpartiet sina egna standardsvar; upprustning av järnvägar och miljonprogram.
Nej, jag tror inte att Miljöpartiet är villigt att fullt ut inleda ett samarbete med regeringen. Inte nu i alla fall. Min uppfattning stärktes under Fridolin och Romsons språkrörspremiär i Almedalen.