Ledare: Stoppa bidragsfusket
Varje felaktigt utbetalat socialbidrag bidrar till att underminera bidragssystemets legitimitet.
PENGAR HAMNAR FEL. Alla kommuner måste lägga hinder i vägen för bidragsbrottslingar.
Foto: FREDRIK SANDBERG/Scanpix
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
bidragslinje i Sverige. Dels som en naturlig följd av inriktningen att den som är arbetsför ska försörja sig genom eget arbete, dels av att det inte längre är lika politiskt laddat att påstå att bidrags- och ersättningssystemen inte bara måste uppmuntra till arbete, utan även avskräcka från fusk. För inte så länge sedan var det mycket kontroversiellt att på minsta sätt antyda att allt inte stod rätt till med alla offentliga utbetalningar av olika stöd. Borgerliga politiker som vågade påstå något sådant attackerades hårt från
socialdemokratiskt håll. Även på den sidan började dock en viss omsvängning ske, efter en med tiden växande insikt att systemens legitimitet faktiskt på sikt riskerar att undermineras om kontrollen är slapphänt och inställningen naiv. Försäkringskassan var först ut att börja ta hårdare tag mot fusket. Och nu börjar även kommunerna få upp ögonen för fuskandet, i deras fall med socialbidragen. Sveriges kommuner betalar ut närmare nio miljarder kronor i socialbidrag varje år, så det gäller att pengarna hamnar rätt. Det gör de inte alltid. Enligt statliga Delegationen mot felaktiga utbetalningar, kallad FUT-delegationen, som inrättades 2005 för att se över hur mycket av det offentligas pengar som hamnar fel, är 18 procent av socialbidragsutbetalningarna felaktiga. Ungefär hälften, nio procent eller 800 miljoner kronor, betalas ut efter medvetet fusk från den bidragssökande. Upprörande siffror, som drabbar både kommunernas ekonomi och dem som skulle behöva pengarna bättre. På sikt hotas, som sagt, socialbidragens legitimitet, om de i stället för hos behövande hamnar hos bidragsfuskare. I början av året kom en ny lag, bidragsbrottslagen, som innebär att "den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp, döms för bidragsbrott". Myndigheter och kommuner är enligt lagen skyldiga att polisanmäla vid misstanke om att ett bidragsbrott begåtts. Flera kommuner har också börjat arbeta förebyggande och samarbetsorganisationen Sveriges Kommuner och landsting ska
i höst försöka driva på arbetet ytterligare. Karlstads kommun har specialsatsat i flera år för att komma åt fusket, och som en följd kunnat spara in närmare en miljon kronor, något som borde inspirera Norrbottens alla kommuner. För framgång krävs nya arbetssätt, men även nya sätt att tänka; där kontroll och granskning blir lika naturliga inslag som viljan att hjälpa. Ju mindre fusk - desto fler kan få den hjälp de verkligen behöver.