Sveriges Kommuner och Landsting gjorde ett slags avsked till finanskrisen när organisationen presenterade sin halvårsrapport om det ekonomiska läget. Vägen tillbaka till att hela BNP-tappet tagits igen är fortfarande lång, men Sverige har nu det värsta bakom sig. SKL:s ordförande Anders Knape (M) passade på att prisa kommunerna för hur lugnt och förnuftigt de mött krisen. Inga panikåtgärder, inga massuppsägningar - välfärden har värnats. De rödgrönas påståenden om 25.000 välfärdsjobb som försvunnit stämmer inte, det rör sig snarare om femtusen jobb, enligt SKL. Och det i en sektor som sysselsätter över en miljon människor. Återhållsamhet och lugn var dock inte vad som utmärkte SKL:s krav när krisen rasade som värst. Då red organisationen rejält på vänsteroppositionens larmrop om hotet mot välfärdens kärna. Och regeringen levererade, miljard efter miljard. Det innebär inte att kommunsektorns företrädare är nöjda. Utvecklingen för kommuner och landsting blir bättre än väntat och skatteunderlaget växer de kommande åren. Sektorn som helhet går med plus och är enligt Anders Knape i "ganska god form". Men SKL vill ha mer. Organisationen fortsätter att lobba för indexerade och uppräknade statsbidrag. Annars väntar skattehöjningar, varnar Anders Knape. I sina jämförande undersökningar brukar SKL annars lyfta fram hur det går att åstadkomma väldigt olika resultat med samma summa pengar, men tilltron är tydligen inte lika stor till förmågan hos sektorn som helhet att bli effektivare. Anders Knape och SKL räknar med att en åldrande befolknings ökade omsorgsbehov kommer att ackompanjeras av större krav på vad kommuner och landsting ska leverera. Rikspolitikerna har ju en tendens att lova ständigt utvidgade uppdrag för välfärdssektorn och att ställa allt högre krav på kvalitet och likvärdighet. I slutändan kan det bli kommunerna som då får betala, eftersom rikspolitikerna överlag inte är lika givmilda med pengar som med vallöften. Det innebär inte att det alltid är synd om kommunerna när staten snålar. Kommunerna kan trots allt i viss mån prioritera och själva påverka sina resultaträkningar. En del kommuner och landsting sköter sin ekonomi väl, andra inte. Därför ska inte staten inte ställa upp varje gång kommun- och landstingspolitiker återkommer om sina problem med att få ihop budgeten. Men det behövs en diskussion om finansiering av och ansvar för välfärden. Regeringen har också tillsatt en utredning för att hitta sätt att förbättra kommunernas ekonomiska förutsättningar, så att kommunerna får möjlighet till en stabilare ekonomi när konjunkturen svänger.
En möjlighet är ta ifrån kommunerna ansvaret för vissa verksamheter, en annan att ge dem fler sätt att själva dra in pengar. Dagens beroende av staten är inte bra.
