Ledare: Spårbyte med de gröna

PERRONGPARTI. Miljöpartiet gillar tåg - men inte arbete, bilar eller valfrihet.

PERRONGPARTI. Miljöpartiet gillar tåg - men inte arbete, bilar eller valfrihet.

Foto: MARIE BIRKL/Scanpix

Politik2010-03-31 06:01
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Norrbotniabanan ingår inte i rege-ringens plan. Inga säkra pengar finns avsatta till en ny järnväg i Norrbotten denna planperiod. Trafikverket ska tillsammans med regionala aktörer och näringslivet pröva om det går att ta fram en modell för medfinansiering. Men näringslivet har som bekant inte varit så piggt på sådana idéer, som missnöjda centerministrar brukar påpeka när de besöker länet. Så väntan på Norrbotniabanan ser ut att fortsätta. Något annat besked från regeringen var inte att vänta. Det dämpar måhända besvikelsen; norrbottningar är vid det här laget vana att få hoppet om en ny järnväg regelbundet tänt och släckt i medierna. Att projektet ska komma längre än till tidningsspalterna vid ett rödgrönt maktövertagande i höst är inte heller något att hoppas på. Distriktsordförande Karin Åström (S) har lovat spaden i jorden direkt vid en valseger, men Mona Sahlin har vägrat att ge några sådana löften. Partnern Miljöpartiet, som i tisdags kom med sitt förslag till valmanifest, "Framtiden är här", vill visserligen satsa stort på järnväg, men de rödgröna är inte överens om sina satsningar på infrastruktur. Stockholmssossarna mobiliserar för Förbifart Stockholm, medan Vänstern och de gröna kämpar emot. Ingen vet vad slutresultatet av förhandlingarna blir. Om Miljöpartiet får bestämma kommer allt i framtiden att gå på räls. Biltransporter och flygresor ska beskattas hårt. Världens högsta koldioxidskatt höjs, som bekant rejält. Och det blir inga nya motorvägar. Skattepengarna kommer ändå inte att räcka till för att bekosta all ny järnväg. Miljöpartiet vill nämligen att människor ska jobba mindre i framtiden. Friår införs och människor får fler möjligheter att gå ner i arbetstid om de gröna får bestämma. En av partiets mest profilerade politiker, EU-parlamentarikern Carl Schlyter, ger i en debattartikel i Svenska Dagbladet (29/3) väljarna mer detaljerad information om vart de grönas arbetslinje leder: "Börjar vi nu med målet 35 timmars arbetsvecka om fem år och minskar med ytterligare fem timmar under nästa femårsperiod är vi klara 2020", skriver Carl Schlyter tillsammans med Gudrun Schyman (FI). "Arbetstidsförkortning är en logisk konsekvens av det minskande behovet av arbete", lyder deras märkliga analys. Hur alla tåg ska kunna försörjas med energi är ett annat problem. Kärnkraften ska ju i Miljöpartiets framtid snabbt tas bort och ersättas av framsubventionerade, opålitliga energikällor som vind och sol. Det blir en utmaning, minst sagt. I övrigt ska bland annat föräldraförsäkringen delas upp och börsbolagens styrelser könskvoteras. Här åker partiets frihetliga tendenser ut med uranet. Så ser, sammanfattat, Miljöpartiets framtidsbild ut. Ett spårbyte för Sverige blir det sannerligen - grönt, rött och otrevligt.