LEDARE: Ledare: Sossarna sviker

Det rämnar under stadshuset i Kiruna. Sprickbildningen som LKAB:s gruvbrytning orsakar beräknas nå fram till stadshuset redan 2013, i stället för som tidigare beräknat 2014-2016, rapporterar NSD (29/8). "När vi måste flytta från stadshuset vet jag inte, men det måste vara innan markdeformationerna når huset", säger kommunalrådet Kenneth Stålnacke (s). Senast någon gång 2012 alltså. Vid det laget har Kenneth Stålnacke kanske redan flyttat ut, det är ju val 2010 och fler än en sosse i Kiruna skulle gärna se honom utbytt. För andra av Kirunas politiker väntar dock en ännu tidigare sorti från maktens korridorer. Även styret i stadshuset håller på att spricka sönder. Den 16 september ska medlemmarna i socialdemokraterna och kirunapartiet rösta om den planerade sammanslagningen av partierna. Blir det ett ja så blir det ridå för den sittande alliansen, där, förutom socialdemokraterna, moderaterna, kristdemokraterna, miljöpartiet, samelistan och norrbottens sjukvårdsparti ingår. Det löfte som socialdemokraterna tidigare gett att allianssamarbetet skulle fortgå till 2010 visade sig alltså inte vara värd ett vitten. Maktbegäret är för stort hos både sossar och kirunapartister, och då kan löften brytas och avtal slängas i papperskorgen mitt i en mandatperiod. Tidigare motsättningar mellan partierna är plötsligt som bortblåsta. "Det finns ingen anledning att bråka", säger den tidigare så stridbare Törnman i NSD (26/8). Det låter nästan löjligt. Vad det handlar om är att socialdemokraterna nu kan växa sig stora igen och Lars Törnman åter får komma in i den maktens värme där han trivs så bra. Inom de övriga allianspartierna är man naturligtvis besvikna. Att sparkas ut i
oppositionskylan är inte roligt. Dessutom uppstår problem även om man får sitta kvar vid makten. Väljer allianspartierna att fortsätta samregera med socialdemokraterna om medlemmarna i s och kip säger nej till sammanslagning och samverkan, framstår man som lättfogliga, och om man bryter samarbetet som ansvarslösa. Redan den tidigare hållningen från de övriga i alliansen, att sammanslagningen mellan s och kip var en "intern" angelägenhet för sossarna och att det därmed
bara var att regera på som vanligt fram till 2010, var riskabel. Risken är överhängande att en valrörelse där en sittande koalition började bedriva intern opposition mot varandra skulle ha blivit lätt löjeväckande. Men det gör inte sossarnas svek mindre allvarligt eller det mindre beklagansvärt att politiken i Kiruna nu gör en gir åt vänster. Kenneth Stålnacke är medveten om att han tar en risk och verkar på det stora hela måttligt entusiastisk, men väljer att inte misströsta. "Politik är det möjliga
och omöjligas konst", säger han. Jo. Och ibland det löjligas.

Ledare: Ledare: Sossarna sviker

Är maktbegäret bara tillräckligt stort kan uppenbarligen ingångna avtal och allianser slängas i papperskorgen.