En fyrklöver bestående av Folksam, Metso, Peab och riskkapitalbolaget Norrskenet med LKAB som delägare går in med 665 miljoner kronor för att rädda Northland Resources och gruvan Kaunisvaara i Pajala. Men fortfarande saknas 1,5 miljarder för att konkurshotet ska vara avvärjt. Det är pengar som ska tas fram och redovisas till på tisdag i nästa vecka. Det handlar om en emission av obligationer.
LKAB har inte för avsikt att gå in i gruvprojektet utan ser det hela som en finansiell investering.
Efter alla turer och olika budskap hit och dit under en lång tid är det naturligtvis glädjande att ett steg mot en lösning har tagits. Gruvbrytningen i Pajala är av stor betydelse för bygden och länet. Och naturligtvis måste det vara en lättnad för alla anställda och deras familjer att en lösning tycks vara på gång. Men det har tagit mycket kraft och must ur folk och företag. Northland Resources har lidit stor prestigeförlust under den tid som krisen varit akut. Och plågandet har fått pågå alltför länge. Det är inte bra i det långa loppet att ett företag får löpa gatlopp i medierna.
Och detta gatlopp är självförvållat. Och välförtjänt kommer nu kritiken för ledningens agerande. Informationen som gått ur från företaget sedan den 24 januari i år, då det framgick att företaget behövde ett kapitaltillskott på 2,4 miljarder kronor, har varit knapphändig, ofullständig, vilseledande, provocerande och på gränsen till ohederlig.
Nu säger Anders Sundström, VD för Folksam, att han är övertygad om att tillskottet till Northland ska bli en bra investering för Folksam och spararna.
Det är en from förhoppning. Det trodde nog aktieägarna också när de satsade pengar i aktier i Northland. Vi får hoppas att Anders Sundström har rätt. Och att de som nu går in med kapital har sett till att få den information som krävs för att Northland ska kunna bedömas på ett rätt och riktigt sätt. För det är det mest anmärkningsvärda i hela den här affären. Den värdeförstöring som skett i Northland beror på att företagsledningen med VD Karl-Axel Waplan i spetsen har vilselett ägare, långivare och allmänhet.
När bolaget gick ut med den nya obligationen hade man hoppats på en snabb fullteckning. Så blev inte fallet. Vad gjorde då företaget? Jo, man beskrev intresset för den nya obligationen som mycket stort. Några dagar senare visade det sig att den var långt från fulltecknad. I förra veckan gav ledningen beskedet att driften skulle fortsätta som vanligt. Bara timmar senare stoppades produktionen och de anställda fick gå hem.
Det finns inget förtroende längre för en företagsledning som handskas med sanningen på det sättet, som skönmålar och beskriver en verklighet som bara finns i deras förhoppningsfulla hjärnor. Med fyra representanter av sju i styrelsen är det därför en from förhoppning att sopkvasten får gå i ledningen och att den första att sopas ut blir just Karl-Axel Waplan. Det finns ingen seriös investerare som litar på karln.
”Jag tror på projektet och får jag frågan är jag beredd att köra vidare, sa Karl-Axel Waplan till nyhetsbyrån Direkt.
Det är, milt uttryckt, provocerande för hela gruvprojektet!