Ledare: Snålblåst i höst
Landstingets strukturella problem kan inte gömmas undan för evigt, eller åtgärdas med kortsiktiga nödlösningar.
UNDERSKOTT VÄNTAR. Nu krävs långsiktiga lösningar för att få ordning på landstingets ekonomi.
Foto: LINDA WIKSTRÖM
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
destruktiva konsekvenser på global skala det kan få när privatpersoner och företag inte får pengarna att räcka, och drar på sig lån och utgifter de inte har råd med. Så sett hänger allting ihop, från det privata till det globala. Dåligt planerad ekonomi kan få katastrofala följder, oavsett om det rör sig om banker med slarvigt bedömda krediter, människor som tar SMS-lån för att klara sina löpande utgifter - eller offentliga institutioner som väljer att skjuta problemen på framtiden. Problemen kan inte skjutas upp och gömmas undan för evigt, vilket alla påminns om när vi nu går mot bistrare tider. Medan finansminister Anders Borgs (m) strikta budgetregim medfört statliga finanser som i alla fall än så länge ser stabila ut, får en del kommuner och landsting det betydligt tuffare när konjunkturen viker och skatteintäkterna snabbt minskar. I Norrbotten har flera kommuner redan meddelat att man går mot underskott och ekonomisk snålblåst i höst: Luleå kommun förväntas få minskade intäkter och höjda kostnader med 40 miljoner kronor, med ett tidigare förväntat överskott på 19 miljoner. I Arjeplog måste man reda upp ett minus i kassan på nio miljoner. I Jokkmokk fattas 14 miljoner i den kommunala budgeten. Landstinget tar ändå priset. Hittills i år har man gått minus med 49 miljoner, och för 2008 beräknas underskottet kunna bli hela 202 miljoner kronor, enligt landstingets senaste prognos. "Landstinget har en stark ekonomi", säger ändå landstingsrådet Britt Westerlund (s) till NSD (24/9). Men den kan snart vara ett minne blott om vanskötseln får fortsätta. I det här läget är det lätt att skylla på tillfällig konjunkturnedgång, men en del handlar uppenbarligen också om struktur. Kostnaderna för kortsiktiga nödlösningar som dyra stafettläkare sväller, ett problem som enbart kan lösas av att fler läkare lockas hit och fås att stanna kvar genom förbättrad arbetsmiljö och förmånligare villkor. Att samma avdelningar går med underskott år efter år, oavsett konjunkturläge, tyder också på att det rör sig om pengar som måste prioriteras om och/eller strukturer som måste förändras. Om en månad kommer ett åtgärdsprogram från landstingsledningen. Enligt landstingsrådet Kent Ögren (s) kan det då bland annat bli aktuellt att slå samman vårdcentraler, medan absolut inga sjukhus ska läggas ned. Men i arbetet att hitta lösningar som håller över tid måste varje sten vändas på, och inga heliga kor tillåtas stå i vägen.