LEDARE: Ledare: Slut med stupstockar

Under landstingsstyrelsens senaste sammanträde gjordes en redovisning av sjukförsäkringsreformen. Informationen var nödvändig. Landstingsrådet Britt Westerlund (S) var uppenbart förvånad över att höra att förtidspensionerade inte får sin pensionering omprövad. Det var tydligen en nyhet för henne. Britt Westerlund är säkerligen inte ensam. Regeringen har gjort ett dåligt jobb med att informera om och sälja in sin reform. Det har gjort att myter har kunna spridas om reformen, och om tillståndet i sjukförsäkringen. En bild har målats upp av "stupstockar", av att allvarligt sjuka bara sparkas ut, av en Försäkringskassa som struntar i läkarintyg, av en rehabilitering som bara är spel för gallerierna. Fler hade kunnat och behövt få denna världsbild omprövad av onsdagens föredragning inför landstingsstyrelsen. I själva verket ligger förtidspensionen för dem som tidigare beviljats sådan fast. Vad regeringen gjort är att införa en möjlighet, för dem som vill och orkar, att arbeta i viss utsträckning utan att bli av med sin sjuk- eller aktivitetsersättning, som förtidspensionen numera kallas. Detta för att ge människor en möjlighet att ta sig tillbaka; helt nödvändigt om man menar allvar med ambitionen att samhället ska tillvarata varje människas förmåga. Mest kraft har regeringen lagt på att minska det stora inflödet till förtidspensionering, genom en rehabiliteringsgaranti som garanterar tidiga insatser för de två stora grupperna sjukskrivna; de med värk i rörelseapparaten, och de med lätta eller medelsvåra psykiska besvär. En rehabiliteringskedja har därtill införts, för att vid vissa tidpunkter stämma av den sjukskrivnes situation och behov. Hela systemet är numera inriktat på aktiv och snabb insats. Det här är en utmaning för sjukvården. Försäkringskassan följer, i motsats till vad som ofta sägs, läkarintygen, men det gäller att dessa för att fungera inte bara innehåller en diagnos, utan också specificerar den sjukskrivnes funktionsförmåga. Sjukdom och arbetsförmåga är olika saker. Och sjukskrivning är inte behandling. De två tjänstemän som höll i föredragningen berättade om en särskild utmaning för Norrbotten. Här finns ingen tradition av psykosociala insatser i primärvården, vilka är av största vikt för snabb rehabilitering. Här behövs tydligen mer kunskap och resurser. Ohälsotalet har ändå fallit kraftigt även i vårt län, från ett snitt på 55 sjukfrånvarodagar per år och person (16-64 år) till drygt 35. Att fortsätta sänka talen i samma takt blir svårare, eftersom Norrbotten har en hög andel människor med sjuk- eller aktivitetsersättning. Förut varierade sjukskrivningstalen stort över landet, och de många förtidspensionerade i Norrbotten är ett arv från denna tid, då förtidspension användes som ett sätt att utsortera arbetsföra arbetslösa som inte längre ansågs kunna få vara med och bidra på arbetsmarknaden. Det kan man verkligen kalla stupstock.

Ledare: Ledare: Slut med stupstockar