LEDARE: Ledare: Släpp på tyglarna

Folkpartiet gillar inte flum. Lars Leijonborg och Jan Björklund gick till val på att göra upp med socialdemokraternas "flumskola" och olycksaliga utbildningspolitik. Nu skulle det bli ordning och reda inom utbildningsväsendet. Två år efter maktskiftet kan man konstatera att herrarna Leijonborg och Björklund, numera högskole- och forskningsminister respektive utbildningsminister, har levt som de lärt. Förtroendet för lärare och forskare är inte överväldigande (kanske misstänks de för att vara alltför indoktrinerade av flummet), men det egna självförtroendet desto högre. Folkpartisterna vill gärna styra och ställa över både skola och akademi. Det visar sig även i den forskningsproposition som Lars Leijonborg lade fram i torsdags. Totalt sväller de statliga forskningspengarna med fem miljarder kronor, en dubblering av ökningen i den förra forskningspropositionen. Sveriges högskolor och universitet får 1,5 miljarder i extra forskningsanslag för perioden 2009-2012. Luleå tekniska universitet kan glädja sig åt 20 nya miljoner. "Inget annat verksamhetsområde i staten får ett så stort permanent nivålyft den här mandatperioden", skriver Utbildningsdepartement glatt och skrytsamt. Som om inte det vore nog genomförs dessutom "den största förändringen av systemet för finansiering av grundforskning på över 60 år." Delar av de statliga anslagen ska fördelas i ett konkurrensbaserat system, där olika faktorer vägs in. Bland annat hur ofta universitetets forskare lyckas bli citerade i internationella vetenskapliga tidskrifter, och hur mycket externa pengar, exempelvis från företag, som lärosätet lyckas dra in. Citeringar är ett erkänt sätt att värdera forskare och gör att forskningsanslagen bättre kan styras mot goda forskningsmiljöer. Forskningsresurserna har spätts ut för mycket, de behöver koncentreras. Härmed får också universitet och högskolor ytterligare incitament att visa framfötterna. När det gäller privata pengar tenderar de att gå till mer tillämpad forskning. Risken är därför att faktorn "externa medel" gör att mer av statens pengar styrs bort från den friare grundforskningen. De nya "strategiska satsningar" på 1,8 miljarder konor som införs kompenserar i viss mån för det. Här skapas möjligheter till kommersiellt sett mer "riskfylld" forskning vid universiteten. Ändå är strategierna inte en taktik utan problem. Vart pengarna ska gå pekas nämligen ut ganska exakt. Det rör sig om 24 områden inom främst medicin, teknik och klimat, och specificeras tydligt, inom medicin ända ner på sjukdomsnivå. Lars Leijonborg ska ha beröm för att han vill satsa stort på svensk forskning. Men inte ens folkpartister vet inom vilket område nästa stora upptäckt eller uppfinning görs.

Ledare: Ledare: Släpp på tyglarna

Inte ens folkpartister vet inom vilket område nästa stora upptäckt eller uppfinning görs.