Regeringen ska dela ut 200 miljoner kronor i så kallat utanförskapsstöd under två år, med början till årsskiftet, till utsatta stadsdelar. Första året går 100 miljoner kronor till 15 stadsdelar. Dessa är Tensta och Rinkeby, Stockholm, Ronna och Hovsjö, Södertälje, Araby, Växjö, Gamlegården, Kristianstad, Herrgården och Södra Sofielund, Malmö, Centrum och Öster, Landskrona, Hässleholmen, Borås, Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården, Göteborg samt Kronogården, Trollhättan.
De här stadsdelarna har det gemensamt att de har en befolkningsmängd på minst 4 000, en förvärvsfrekvens som är lägre än 52 procent, långvarigt försörjningsstöd som är högre än 4,8 procent och en gymnasiebehörighet som är lägre än 70 procent.
Det är med andra ord rejält utsatta områden.
Men vad ska futtiga 100 miljoner kronor kunna göra? I Hässleholmen i Borås har bara 45 procent av invånarna jobb. Det ska jämföras med 75 procent för hela Borås kommun.
Hjälper det att sätta in den här typen av åtgärder som för Hässleholmens del skulle skapa 20 deltidsjobb? Nej, förvisso inte. Det handlar ju om strukturella, kulturella och språkmässiga problem. Här bor många invandrare som har låg skolutbildning, ingen yrkesutbildning och där utanförskapet isolerar invånarna från resten av samhället. De blir ett samhälle i samhället. Ju längre tid som går blir isoleringen djupare och mer svårgenomtränglig. Det är inte ovanligt att kriminaliteten kommer som ett svar på den utvecklingen.
"Vi måste bryta bidragsberoendet", sa integrationsminister Erik Ullenhag (FP) när han presenterade förslaget i går. Målet är att minska arbetslösheten, ge fler unga behörighet till gymnasiet och bryta bidragsberoendet. Men kommer Hässleholmen i Borås att klara det på omkring sex miljoner kronor? Naturligtvis inte. Det är droppe i havet och ett slag i luften. Politikerna från de olika stadsdelarna gör tummen ned. En av dem Petter Löberg, vice ordförande i stadsdelsförvaltningen Hässleholmen i Borås, säger så här till Sveriges Radio: "Nu ska man liksom slänga ut några miljoner till Borås och tror att man ska lösa segregationen, det är ju bara trams."
Många misstänker att kommunerna kommer att tvingas bidra med långt mer egna pengar än vad de får i bidrag från staten för att få det hela att fungera något bättre.
För några dagar sedan kom siffror som visade att 77.000 personer 16-29 år inte vare sig går i skola eller arbetar. Man kan misstänka att det är i områden med starkt utanförskap där merparten av de här personerna finns. Med en kraftig invandring till Sverige ställs allt större krav på samhället för att inte ytterligare försvåra problemen. Det är i den änden som insatserna måste ske. Invandringspolitiken ska vara generös, men vi måste fördela bördorna på alla länderna inom EU. Det är inte bara Tyskland, Sverige, Nederländerna och Storbritannien som ska ställa upp för den asylpolitik som alla 27 medlemsstater i EU röstat igenom i EU-parlamentet.
Den svenska migrationspolitiken måste också inriktas på en bättre fördelning av bördorna för de svenska kommunerna. I dag är det fritt fram för asylsökande att fritt söka sig till en kommun för sitt boende. Det innebär att vi skapar ytterligare segregation eftersom merparten av invandrarna söker sig till redan invandrartäta områden. Det handlar att påverka utvecklingen innan problemen uppstår, Erik Ullenhag.